Hållbarhet
AI och betong räddar Maldiverna
På Maldiverna används artificiell intelligens för att styra placeringen av undervattenskonstruktioner i marin betong. Efter ett halvår hade stranden vuxit omkring 27 meter ut i havet. Tekniken bygger på att relativt små betongelement förändrar vågor och strömmar så att havet självt transporterar sanden till stranden.
S:t Eriks tar Cemvisions cement vidare på marknaden
S:t Eriks och Cemvision går vidare från tester och avsiktsförklaring till ett gemensamt försäljningsavtal. Målet är att utveckla och sälja betongprodukter med Cemvisions alternativa cement i Norden och Baltikum. De första kommersiella leveranserna är planerade till 2028.
Svenskt Trä om kritiken mot klimatkalkylen: ”Ger en första bild”
Efter kritiken mot Svenskt Träs klimatkalkylator för hallbyggnader försvarar organisationen valet att använda generiska klimatdata för betong och stål. Enligt Svenskt Trä är verktyget avsett för jämförelser i ett tidigt skede och inte för att beräkna klimatpåverkan från en färdig byggnad med valda leverantörer.
Halvprefab slår trä i klimatjämförelse
En halvprefabricerad betongstomme kan nå lägre klimatpåverkan än ett alternativ i trä. Det hävdar Staffan Larsson, marknads- och affärsutvecklingschef på Thomas Betong, med bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala som exempel. Där har klimatpåverkan från vissa betongprodukter minskats med upp till 60 procent utan att montagetiden blivit längre.
Tre av tio säger att återbruket ökar
Tre av tio i byggbranschen uppger att användningen av återbruk har ökat på deras arbetsplats det senaste året. Det visar Ramirentrapporten 2026. Men någon nationell statistik som visar hur mycket byggmaterial som faktiskt återbrukas finns inte och Boverket beskriver fortfarande återbruket som begränsat.
Svenskt Träs klimatkalkyl får kritik: ”Vilseledande”
Svenskt Träs nya klimatkalkylator pekar ut limträ som det klart klimatsnålaste alternativet för hallstommar. Men jämförelsen får kritik av Carl-Johan Appelberg, marknadschef på Heidelberg Materials Precast Contiga, som anser att betongens klimatpåverkan anges betydligt högre än för produkter som finns på marknaden.
Betongprojekt överdimensioneras: ”Vi tar det säkra före det osäkra”
För höga exponeringsklasser, för många betongkvaliteter och konstruktioner som dimensioneras efter gamla vanor kan driva både byggkostnader och klimatpåverkan. Det hävdar Staffan Larsson, marknads- och affärsutvecklingschef på Thomas Betong, som efterlyser fler beslut tidigare i projekten.
Takryttaren pressar gränsen för klimatbetong
NCC, Uppsalahem och Thomas Betong uppger att de har nått en ny lägstanivå för klimatpåverkan från betong i bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala. De senaste gjutningarna i projektet har enligt NCC genomförts med betong som ger 88 kilo koldioxidekvivalenter per kubikmeter.
Återbruket började under mark
Den största klimatvinsten i Göteborgs återbrukade förskola på Friedländers gata 20 kom inte från synliga detaljer som fönster, takplåt eller inredning. Den kom från det som blev kvar under huset, bottenplattan i betong. Genom att behålla den gamla byggnadens bottenplatta kunde stadsfastighetsförvaltningen minska klimatpåverkan från grundläggningen med 80 procent.
Säljande klimatslogans men lite verkstad
Sveriges största utsläppare har lärt sig tala klimatpolitikens språk. Nettonollmål och färdplaner presenteras på olika smarta sätt, men det är inte samma sak som industriell omställning. En ny studie från Chalmers visar på ganska besvärande resultat.
Fler kategorier
Partners
är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: Thomas Betong, Bemix, ECO Green Steel, H2, ByggVesta, Monitor Group, Bekaert, CarlGustav Solutions, Pretec och Nordic Concrete.
