Framtidsbyggaren: ”Så får vi människor att vilja vara på jobbet”

– En snygg arbetsplats kan vem som helst skapa. Det är inte svårt. Men att skapa en arbetsplats som verkligen fungerar – idag och om tio år – det kräver att man förstår verksamheten på djupet, säger Lisa Jonsson, som även en av fyra huvudägare:

Kanozi Arkitekter har verksamhet i Göteborg, Malmö och Stockholm. Lisa Jonssons huvudområde är kommersiella fastigheter, kontor och inredning. Den röda tråden är
arbetsmiljöer, varumärkesanpassade inredningar och hållbara koncept.

Efter pandemin har många företag brottats med att få tillbaka personalen till kontoren. Men enligt Lisa är det i grunden samma frågor som före pandemin: Hur skapar vi en attraktiv arbetsmiljö? Hur får vi människor att vilja vara på jobbet?

– Vi är människor. Vi vill träffa varandra. Och vi behöver miljöer som gör det möjligt. Miljöer med puls och rörelse, där det finns utrymme både för fokus och spontana möten. Att träffa kollegor och utbyta kunskap – det är en viktig drivkraft för att komma till kontoret.

För att skapa arbetsplatser som är både välfungerande och hållbara lyfter Lisa tre avgörande faktorer:

1. Verksamhetsanpassning – en miljö som faktiskt fungerar
   Att skapa en tilltalande miljö är en sak. Att skapa en miljö som verkligen fungerar för den specifika verksamheten är något helt annat.

– Vi måste våga ställa frågan: Vad behöver ni idag, och vad kommer ni behöva om fem eller tio år? Det handlar om att göra en grundlig analys av verksamhetens behov och arbetssätt, och utforma miljön därefter.

Det kan handla om allt från stödfunktioner till akustik, ljussättning och flöden. Ett advokatkontor har andra behov än en tech-startup. Och för att skapa något hållbart över tid måste man se bortom det som är ”trendigt” och istället fokusera på det som verkligen stödjer människors arbete.

2. Flexibilitet – en förutsättning för långsiktig hållbarhet
   För Lisa är flexibilitet inte bara en bekvämlighet – det är en nyckel till hållbarhet.

– Organisationer växer, krymper, byter arbetssätt. Därför behöver vi bygga kontor, med hybrid-tänk,  som kan anpassas över tid, utan att hela tiden behöva rivas upp och byggas om.

Det kan innebära modulära ytor, flyttbara väggar, flexibla möbler – och möjlighet att växla mellan olika arbetssätt. Det handlar också om att möjliggöra hybridarbete på ett sätt som minskar stress och ökar livskvaliteten.

– I dag sitter många företag på för stora ytor. Då känns kontoret tomt och oinbjudande. Det gäller att skapa miljöer där människor vill vara – men som också kan skalas upp eller ner utan att det kräver ett helt nytt bygge.

3. Kultur – den osynliga kraften som förstärks i miljön. En annan viktig aspekt är hur den fysiska miljön speglar – och förstärker – arbetsplatsens kultur.

– Kulturen på en arbetsplats är ofta det som avgör hur vi trivs, samarbetar och stannar kvar. Och gestaltningen kan faktiskt stödja den kulturen.

Hon tar lunchrummet som exempel. Det kan vara mer än en plats för mat. Det kan bli en mötesplats för spontana samtal, återhämtning, spel, bokbyten – ett sätt att förstärka känslan av gemenskap. Samma sak gäller inslag som yoga- eller massagerum, något som blir allt vanligare i moderna kontor.

– Nästa generation är mer medveten och kräsen. De vill kunna stå för sin arbetsgivare – och då måste miljön spegla det värderingsmässigt också. Det är en del av varumärket.

Lisa Jonsson lyfter också vikten av att arkitekter samarbetar nära fastighetsägare för att skapa grundläggande inredningskoncept som håller över tid – både estetiskt och klimatmässigt.

– Många hyresgästanpassningar i dag ger stora klimatavtryck. Genom att skapa hållbara materialpaletter och en tydlig identitet i huset redan från början, kan man undvika att varje ny hyresgäst börjar från noll.

I stället för att låta varje hyresgäst välja fritt och skapa onödigt många ombyggnationer, förespråkar hon att man arbetar med en robust och stilren bas, som sedan kompletteras med hyresgästens egna uttryck i form av möbler, textilier och detaljer.

– Det sparar både tid, pengar och klimatpåverkan – och det hjälper hyresgästen att snabbt komma på plats i en miljö som redan håller hög kvalitet.

Lisa har även engagerat sig i frågan om våra skolmiljöer, särskilt högstadieskolor där ungdomar tillbringar sina mest formbara år.
– Många av dagens skolor är gamla, slitna och totalt omoderna. Jag får nästan ångest när jag går in i vissa klassrum. Och här ska våra ungdomar lära sig, i sina mest sårbara år?

Hon menar att även små insatser kan göra stor skillnad: ny färgsättning, bättre belysning, ett välkomnande uppehållsrum. Det handlar inte om att skapa lyx, utan om att visa omtanke. Lisa har ambitioner om att få till ett forskningsprojekt där 2-3 klassrum ställs i ordning på olika sätt och där miljöns påverkan kan mätas och följas över tid.

– Vi vet att miljön påverkar hur vi mår och presterar. Ändå accepterar vi att våra ungdomar sitter i miljöer vi aldrig skulle acceptera på våra arbetsplatser. Vi måste börja ta det på allvar.

För Lisa är arkitektur alltid en fråga om människan – inte bara om kvadratmeter.
– Vi måste skapa miljöer där människor vill vara. Oavsett om det är på jobbet eller i skolan. Det är där vi börjar bygga ett hållbart samhälle.

Framtidsbyggaren är en artikelserie på ByggFramtid.se.
Vem vill du skicka vidare till, Lisa?
– En som jag tycker ligger i framkant är ljusdesignern Hampus Simonsson. Han har varit med  och är med i flera av våra projekt. Hampus ligger i framkant gällande innovation och hållbarhet och ljussättningen i våra vistelsemiljöer är oerhört viktigt för vår upplevelse och funktionalitet. Jag tycker det vore jättespännande om fler lyssnade på hans perspektiv.

Fakta: Kanozi Arkitekter
Kanozi Arkitekter grundades 2001 i Göteborg och har i dag kontor i Göteborg, Malmö och Stockholm.
Företaget arbetar med arkitektur och inredningsdesign med ett tydligt fokus på långsiktig hållbarhet och människors välmående.

Teamet är mångprofessionellt och består av arkitekter, ingenjörer, inredningsarkitekter, ekonomer och IT-specialister – med både svensk och internationell bakgrund.

Verksamheten omfattar allt från kommersiella fastigheter och bostäder till utbildningsmiljöer, laboratorier, stadsplanering och infrastruktur.

Kanozi utgår från nordisk designtradition och strävar efter att skapa arkitektur som är funktionell, upplevelsedriven och byggd för människor.

I sitt manifest beskriver Kanozi sin vision som att ”utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle där människor mår bra och verksamheter kan blomstra.”