
Svenska bygginvesteringar väntas öka med närmare sju procent fram till 2027. Men bakom uppgången finns stora skillnader. Infrastruktur, vatten och avlopp samt offentliga investeringar driver tillväxten, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger långt under tidigare nivåer. Samtidigt riskerar stigande räntor och byggkostnader att bromsa återhämtningen.

Vi bygger för att bo, arbeta, lära och leva. Samtidigt pekar allt mer forskning på hur den byggda miljön påverkar oss. I veckans Tre snabba berättar Maria Tunberg, chef inom strategisk forskning och affärsutveckling på RISE, varför hjärnan har blivit en fråga för samhällsbyggandet.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Grönt. Prisvärt. Mätbart. Tre ord som ser fantastiska ut. På papperet. Ända tills någon ber att få se kvittot. I veckans byggstenar är siffrorna ovanligt pratsamma. Det märks i nya EU-krav, ett byggindex som (nästan) står still och en produktivitet som helst ska gå att mäta mot något mer än den egna magkänslan.

Med björk ytterst och gran i mitten klarade limträbalkarna i ett försök omkring 50 procent högre belastning än balkarna av enbart gran. Björken placerades där påfrestningarna vid böjning är störst. Nu prisas examensarbetet.

Glaset halvfullt eller halvtomt? För optimisten torde ett byggkostnadsindex som står och stampar onekligen tolkas som goda nyheter. Bakom SCB:s till synes lugna septembersiffra döljer sig dock betydligt större prisrörelser. Och några kostnadsposter sticker ut rejält.

I Helsingborg utvinns fosfor och kväve ur toalettvatten. I belgiska Gent har renat avloppsvatten testats i industriproduktion och i nederländska Sneek planeras återanvändning i odling och tvättstuga. Gemensamt för projekten är att avloppsflödena hålls åtskilda redan i bostäderna. Samtidigt visar erfarenheter från Helsingborg att tekniken medför nya underhållsbehov i fastigheternas ledningssystem.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: ECO Green Steel, Monitor Group, ByggVesta, CarlGustav Solutions, Thomas Betong och H2.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
Valet av reparationsbruk kan vara avgörande för om en betongreparation håller eller om korrosionsskadorna återkommer. Det visar en ny forskningsrapport från Energiforsk och RISE. Forskarna har jämfört olika reparationsmaterials förmåga att skydda armeringen och undersökt varför tidigare reparationer på bland annat Ölandsbron inte varit beständiga.

Svenska bygginvesteringar väntas öka med närmare sju procent fram till 2027. Men bakom uppgången finns stora skillnader. Infrastruktur, vatten och avlopp samt offentliga investeringar driver tillväxten, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger långt under tidigare nivåer. Samtidigt riskerar stigande räntor och byggkostnader att bromsa återhämtningen.

Svenska Cemvision har valts ut för ett EU-bidrag på upp till 27,5 miljoner euro för att bygga sin första kommersiella cementfabrik i Lettland. Anläggningen planeras få en kapacitet på 500 000 ton per år. Projektet har redan fått finansiering genom Europeiska investeringsbanken och omfattas av en miljöprövning i hamnstaden Ventspils.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Svenska bygginvesteringar väntas öka med närmare sju procent fram till 2027. Men bakom uppgången finns stora skillnader. Infrastruktur, vatten och avlopp samt offentliga investeringar driver tillväxten, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger långt under tidigare nivåer. Samtidigt riskerar stigande räntor och byggkostnader att bromsa återhämtningen.

Vi bygger för att bo, arbeta, lära och leva. Samtidigt pekar allt mer forskning på hur den byggda miljön påverkar oss. I veckans Tre snabba berättar Maria Tunberg, chef inom strategisk forskning och affärsutveckling på RISE, varför hjärnan har blivit en fråga för samhällsbyggandet.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Få skulle hävda att världen vi lever i präglas av stabilitet. Tvärt om: på många områden går utvecklingen rasande fort. Men händer samhällsbyggnadssektorn med i tempot?

Arkitektbranschen återhämtar sig, men långsammare än förväntat. En större andel räknar med att anställa det kommande halvåret.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.
