Teknik
Markproven i Lärje öppnade för 200 miljoner i besparing
Pålningen var redan projekterad när tester i Lärje visade att den förstärkta jorden klarade hållfasthetskraven utan den. Metodbytet sparade cirka 200 miljoner kronor, enligt Trafikverket.
AI lär datorn hitta sprickor
Två månaders arbete blev två veckor när forskarna tog hjälp av AI för att märka sprickbilder, berättar Andreas Sjölander, forskare inom betongbyggnad vid KTH. Märkningen lär datorn skilja sprickor från betongens övriga yta. Men ojämn sprutbetong, skuggor och kablar gör tunnelmiljön svår – och människan måste fortfarande rätta modellens förslag.
Slaggbetong klarade simulerat hållfasthetskrav utan uppvärmt skydd
Med fjorton dygn i stället för sju kan andra härdningsåtgärder bli möjliga för slaggbetong. I ett examensarbete från Lunds tekniska högskola klarade ett simulerat bjälklag hållfasthetskravet utan uppvärmt väderskydd. Betongen var fortfarande varm vid gjutningen och skyddades med isolering och vindtätning.
AI-utvecklad betong användes i datacenterplatta
Betong med AI-optimerat recept har använts vid bygget av Metas datacenter i Minnesota. Enligt projektparterna gav blandningen snabbare hållfasthetsutveckling och lägre klimatpåverkan än jämförelsebetongen. Bakom gjutningen låg laboratorieprovning, modellberäkningar och praktiska försök på byggplatsen.
Balken som både skrivs ut och gjuts
En balk behöver inte antingen skrivas ut i 3D eller gjutas. Vid Rowan University kombinerar forskare båda metoderna med armering i samma byggdel. Målet är att minska mängden betong utan att förlora balkens bärande funktion.
Ny forskning: Stora skillnader i hur reparationsbruk skyddar mot korrosion
Valet av reparationsbruk kan vara avgörande för om en betongreparation håller eller om korrosionsskadorna återkommer. Det visar en ny forskningsrapport från Energiforsk och RISE. Forskarna har jämfört olika reparationsmaterials förmåga att skydda armeringen och undersökt varför tidigare reparationer på bland annat Ölandsbron inte varit beständiga.
Thomas Beton tar fram betong för 3D-printing
Thomas Beton har tillsammans med tyska teknikföretaget INSTATIQ tagit fram ett nytt betongrecept för 3D-printing. Betongen ska kunna bearbetas i upp till 3,5 timmar och samtidigt snabbt bli tillräckligt stabil efter utskrift för att bära efterföljande lager. Ett första försök har genomförts i form av ett 3D-printat cykelskydd.
Gammal betong kan få nytt liv som fosforfilter
Krossad rivningsbetong kan få en ny användning som filtermaterial för dagvatten. Forskning vid Aalborg universitet visar att materialet kan fånga upp mer än 90 procent av fosforn i vatten och samtidigt avskilja stora mängder koppar och zink.
Trä och aluminium förstärker äldre betongstommar
Ett utanpåliggande exoskelett av limträ och aluminium minskade deformationerna kraftigt i en äldre betongstomme vid jordbävningstester. Den maximala våningsdriften sjönk från omkring 2,5 procent till 0,5 procent när förstärkningen monterats före provningen.
Ny forskning utmanar svenska regler för betong
Samma betong kan få helt olika livslängd beroende på det lokala klimatet, trots att platserna hamnar i samma exponeringsklass. Ny forskning från ETH Zürich sätter fingret på en svaghet som också är relevant för svenska SS 137003. Det gäller bland annat XC4, som omfattar miljöer med växlande våta och torra förhållanden. När nya lågkoldioxidbetonger ska ut på marknaden kan dagens exponeringsklasser vara för grova för att avgöra vilken betong som faktiskt håller.
Fler kategorier
Partners
är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: ECO Green Steel, Nordic Concrete, Bekaert, Pretec, H2, Monitor Group, Bemix, Thomas Betong, CarlGustav Solutions och ByggVesta.
