Enkelhet och nytta när försvaret bygger nytt

När det går trögt på vissa marknader är det andra som växer så det knakar. Sveriges försvarsförmåga – och därmed Försvarsmakten – stärks nu i snabb takt. Det påverkar även byggandet av försvarsanläggningar.

Christian Frisenstam är verksarkitekt på Fortifikationsverket – en myndighet som har till uppgift att äga, utveckla och förvalta fastigheter för totalförsvaret, inklusive Försvarsmakten. Han ansvarar för arkitektur- och gestaltningsfrågor inom myndigheten. Han har fått uppleva en stor förändring: från en myndighet som avvecklade och sålde mark och fastigheter till dagens tillväxt.

– Vi har fått ställa om från en förvaltande till en byggande organisation. En sådan omställning tar tid, säger han.

Precis som för Försvarsmakten i stort låg det gamla fokuset på avveckling. Nu köps det in mark och nya byggnader uppförs igen.

Den övergripande uppgiften för Fortifikationsverket som byggherre är att bidra till Sveriges försvarsförmåga.

– Det är helt avgörande att vi förstår den större uppgiften och vilken funktion som våra byggnader ska ha när de används.

Men därefter tillkommer två huvudsakliga ben som verkets byggande står på: dels den statliga arkitekturpolitiken, dels Fortifikationsverkets egen arkitekturpolicy. Den senare summeras till ledorden ”enkelhet och nytta”.

Arkitekturpolitiken har löpande utvecklats. När Christian Frisenstam kom till Fortifikationsverket var det begreppet ”Framtidsformer” som gällde: en arkitekturpolitik som presenterades 1998. Den blev utgångspunkten för Fortifikationsverkets arbete med arkitektur och gestaltning. Sedan dess har även arkitekturpolitiken utvecklats och kallas nu för ”Gestaltad Livsmiljö”.

– Och för oss som myndighet är det tydligt i regleringsbrevet som vi får varje år att vi ska ta hänsyn till målen i den statliga arkitekturpolitiken, säger Christian Frisenstam.

Om den statliga arkitekturpolitiken ger en tydlig ram att verka inom har verket alltså även en egen policy, där enkelhet och nytta är centrala begrepp.

– Men jag vill tillägga ”generalitet och flexibilitet”. Vi vill säkerställa att vi bygger rationellt.

Det betyder i sin tur att man jobbar mycket med typbyggnader, som bygger på enhetlighet och standardisering.

– Jag tror inte att staten ska vara den som experimenterar och går först. Vi behöver jobba med beprövade lösningar, som vi vet fungerar.

Hållbarhet är inte bortglömt. Tvärtom försöker Fortifikationsverket hela tiden hitta hållbara lösningar när det byggs nytt. Exempelvis samlas regnvatten in vid regementet på Gotland för att nyttjas vid fordonstvätt. Det innebär besparingar av vatten, en bristvara på Gotland.

För att göra uppgiften än mer komplex bygger Fortifikationsverket en hel del byggnader i känsliga miljöer: både kulturellt och miljömässigt.

– Den nya militärrestaurangen på Karlberg är ett sådant exempel, där vi behöver ta stor hänsyn till den befintliga miljön.

Men detta ansvar gäller alla nya projekt som Fortifikationsverket bygger.

– När vi bygger i ett befintligt område utgår vi från platsens karaktär och den kringliggande miljön.

När det talas om tillväxt och att mycket nytt ska byggas åt en växande försvarsmakt understryker Christian Frisenstam att det handlar om betydligt mer än nya stora regementsbyggnader.

– En stor del av det vi bygger är förråd: varma och kalla, stora och små. Plus ett stort antal skärmtak för fordonsuppställning.

Ett av de större projekten de senaste åren är det nya regementet på Gotland: Tofta, som byggs upp med bland annat nya kaserner och militärrestaurang med mera. Gotlands regemente, P18, blir en förebild för andra regementsbyggnader som byggs på andra orter i landet.

– Genom att vi jobbar med typbyggnader och de grundprinciper vi lagt fast kommer även andra regementen att få en enhetlig utformning, säger Christian Frisenstam.

Men helt identiskt kan det nog inte bli.

– När man väl börjar bygga inser man att platsen har betydelse. Och om man låst sig för hårt vid vissa lösningar och arbetssätt kan slutresultatet bli onödigt dyrt.

Arbetet med externa arkitekter är viktigt, men rymmer också en del utmaningar.

– Konsulter måste säkerhetsprövas och det måste ske för varje projekt. Dessa säkerhetsprövningar kan bli en flaskhals. Det har inneburit att vi byggt upp en egen, intern kompetens för att korta ledtiderna i byggprocessen, säger han.

Totalt jobbar ett tiotal arkitekter på Fortifikationsverket, ett verk som har totalt cirka 1400 medarbetare.

– Det bedömer jag är en ganska rimlig skara. Men vi är såklart i stort behov av hjälp från externa konsulter och arkitekter också.

Ett av sätten att lyfta fram god arkitektur är det arkitekturpris som delas ut av verket vart tredje år. Och 2027 är det dags igen.

– Medarbetare får nominera bland våra färdigbyggda projekt. Förra gången var det just regementet vid Tofta som vann.