
En etablerad åtgärd för att minska koldioxidutsläppen är att blanda cement med andra material, som kalcinerad kaolinitlera, men högkvalitativ kaolin används redan inom keramik, färg, kosmetika och pappersindustrin och efterfrågan väntas öka till ett marknadsvärde på 6 miljarder USD år 2032.
RMIT-teamet har visat att illitlera, som annars är olämplig för cementanvändning, kan förbättras genom att blandas med låggradig kaolin i lika delar och sedan gemensamt kalcineras vid 600 °C. Tekniken — kallad samkalcinering — ökar pozzolansk reaktivitet, avgörande för betongens bindning och styrka.
-Med denna metod kan vi ersätta 20 procent av cementinnehållet utan att försämra betongens prestanda. Tvärtom förbättras tryckhållfastheten med 15 procent och porositeten minskar med 41 procent, säger Dr. Chamila Gunasekara, projektledare vid RMIT:s School of Engineering.
Analyser med bland annat röntgendiffraktion (XRD) och närstudier av kemiska bindningar (NMR) visar att samkalcineringen ger en ökning av amorfa strukturer och frigör mer reaktivt kisel och aluminium. Detta resulterar i en 13-procentig ökning av kemiskt bundet vatten, vilket indikerar ökad reaktivitet och hållfasthet.
”Samkalcineringen leder till en separat Fe2O3-fas som förbättrar betongens porstruktur och bidrar till den förbättrade hållfastheten”, skriver forskarna.
Metoden är även energisnål eftersom den minskar antalet processteg och bränsleåtgång jämfört med traditionell separat kalcinering.
Forskarna använder dessutom ett beräkningsverktyg för betongdesign, utvecklat i samarbete med Hokkaido University i Japan. Verktyget simulerar betongblandningars mekaniska egenskaper och minskar behovet av omfattande laboratorietester.
-Genom att förutse hur olika lerkompositioner påverkar betongens egenskaper kan vi snabba på övergången till mer miljövänliga byggmaterial, säger Dr. Yuguo Yu, RMIT.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.