Vasakronan vinner med återbrukat koncept från Betonggalan

När Vasakronan fick Årets Miljöpris 2020 för Sergelhuset löd juryns motivering: ”I Sergelhuset synliggör Vasakronan hållbarhetsvinster med att återanvända en betongstomme och förlänga dess livslängd.” Juryn fortsatte med att lyfta livscykelperspektivet, den minimala resursförbrukningen och hur bolaget utmanade regelverk och traditioner. Sex år senare får samma grundidé ny tyngd genom Lumi.

Lumi är tekniskt mer intressant än den vanliga prisrapporteringen ger sken av. Projektet omfattar om- och påbyggnad av tre 1970-talshus i kvarteret Hugin i Uppsala. White Arkitekter uppger att cirka 80 procent av stommen och hela grundläggningen har sparats. Det innebär att projektet inte i första hand handlar om återbruk av dörrar, glaspartier och ytskikt, även om även sådant förekommer, utan om att bevara de mest material- och utsläppsintensiva delarna av byggnaden: stomme och grund.

I många klimatdiskussioner om byggande hamnar fokus på receptoptimering, lägre klinkerhalt eller alternativa bindemedel. Lumi pekar i stället på en mer grundläggande fråga: hur mycket klimat går att spara genom att inte riva ut en fungerande platsgjuten betongstomme alls?

En SBUF-rapport från 2025 använder Lumi som referensprojekt och anger klimatpåverkan till 190 kg CO2e per kvadratmeter BTA, mot ett referensvärde på 375 kg CO2e per kvadratmeter BTA för kontor. I rapporten anges uttryckligen att den största effekten på projektets miljö- och klimatpåverkan kommer från återbruket av grunden och stommen.

Men Lumi är inte ett bevarandeprojekt. Den är innovativ och visar hur äldre betonghus kan byggas om och byggas till. Enligt White gick det att lägga till tre nya våningar ovanpå den befintliga stommen och grundläggningen. Men den påbyggnaden krävde en annan materiallogik än den ursprungliga.

Fackmässigt är det kanske den mest intressanta delen. Tidningen Stålbyggnad beskriver den ursprungliga konstruktionen som pelardäck av platsgjuten betong med 6×6 meters pelardelning och bärande betongytterväggar. Husen står dessutom på kohesionspålar i cirka 60 meter djupa lerlager. Därför var en grundförstärkning vid påbyggnad enligt artikeln inte tekniskt möjlig, i stället sattes en gräns på ungefär 10 procents lastökning på befintliga pålgrupper. Det är ett konkret exempel på när den befintliga betongkonstruktionens kapacitet blir styrande för hela ombyggnadsstrategin.

Lösningen blev inte att ersätta betongen med trä, utan att använda rätt material där respektive material gav bäst effekt. För att möjliggöra påbyggnaden revs befintliga betongfasader och ersattes med en ny pelar-balkstomme som minskade ytterväggarnas vikt. I påbyggnadsplanen användes en hybridlösning där HSQ-balkar integrerades med KL-träbjälklag respektive lättbetongbjälklag.

I praktiken är alltså Lumi inte ett träprojekt ovanpå ett gammalt hus, utan en tydlig hybridkonstruktion där den gamla betongens bärförmåga tas tillvara och kompletteras med lättare system där lastbudgeten är begränsad.

Setra, som levererade KL-trä till projektet, återger också en formulering från Vasakronans projektchef Jonas Wahlström som sätter fingret på konstruktionslogiken: ”Två av de tre nya våningsplanen är helt i trä, det tredje består av återanvänd lättbetong. En bjälklagskonstruktion med en hybridstomme av KL-trä och stål möjliggjorde skapandet av de nya kvadratmeter vi önskade oss utan att vi överskred den befintliga grundens bärkapacitet”, säger han enligt Setra.

Det är här det blir riktigt intressant. Projektet visar att äldre betonghus inte bara kan ”bevaras” i kulturhistorisk mening, utan kan användas som bärande resurs i nya, täta och tekniskt krävande stadsmiljöer. När laboratorielaster i husens innerkärna kunde bytas mot kontorslaster, när tunga fasadpartier kunde ersättas och när påbyggnaden hölls inom tillåten lastökning, öppnades ett nytt handlingsutrymme. Betongen blev inte ett arv att hantera, utan en tillgång att dimensionera vidare på.

Det är också här Vasakronans linje blir tydlig. Från Sergelhuset till Lumi finns ett konsekvent synsätt: betongens tekniska livslängd ska inte slösas bort. Den ska användas en gång till, och helst i ännu högre grad än marknaden först trodde var möjligt. White beskriver Lumi som ett av Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt och lyfter samtidigt att BIM-modellen varit så detaljerad att projektet varit helt ritningslöst, med kontinuerliga klimatberäkningar direkt mot modellen.

Det är en viktig detalj, eftersom storskaligt stomåterbruk inte bara är en fråga om vilja utan om inventering, verifiering, projektering och toleranshantering. Och en möjlighet för innovationer och ny arkitektur.