
Städer med mycket asfalt och lite grönska tenderar att skapa urbana värmeöar – mikroklimat där temperaturen under värmeböljor kan ligga flera grader över omgivande landsbygd. “Det ökar risken för sjuklighet och död i utsatta grupper, till exempel äldre, multisjuka och personer med låg inkomst”, enligt rapporten.
Ett särskilt fokus riktas mot bebyggelsens utformning. Svenska bostadshus är generellt inte byggda för höga sommartemperaturer och komfortkyla är ovanlig. Det gör att åtgärder i den yttre miljön – som trädplantering, skuggning och gröna korridorer – får direkt betydelse för inomhusmiljön.
Men det uppstår målkonflikter. Enligt nordiska riktlinjer bör minst 30 procent av stadsytan ha trädkronetäckning för att ge tillräcklig klimatanpassning. Samtidigt trycker bostadsbrist och exploateringsbehov på att varje kvadratmeter bebyggs. Grönstrukturplaner finns i många kommuner, men genomförandet haltar.
Varför presenteras då den här forskningsrapporten i Läkartidningen?
Artikeln lyfter även en rättviseaspekt: människor i resurssvaga områden bor oftare i byggnader med dålig isolering, låg energistandard och brist på grönska i närmiljön. De drabbas därmed hårdast av extremvärme. I planeringen måste sådana faktorer kartläggas, menar rapporten, med stöd av geodata och riktad analys.
Författarna efterlyser ökad sektorsöverskridande samverkan mellan kommunal planering, folkhälsa och fastighetsutveckling. I stället för att se klimatanpassning som en fråga för teknik eller byggstandard, bör den integreras i hela stadsbyggnadsprocessen – från detaljplan till gestaltningsprogram.
Varför presenteras då den här forskningsrapporten i Läkartidningen? Därför att klimatrelaterad övervärme har blivit en tydlig medicinsk riskfaktor. Under värmeböljor ses en statistiskt säker ökning av dödlighet i Sverige, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka. Inomhusmiljön spelar en avgörande roll, men är dåligt kartlagd.
Hälsoeffekter som uttorkning, förvärrade hjärt- och lungsjukdomar samt långvarig påverkan på äldreomsorg och vårdpersonal är centrala för sjukvårdens beredskap. Forskarna uppmanar därför vårdsektorn att inkludera värmerisker i sina riskbedömningar och rutiner för klimatanpassning.

Marknadsföring av och för en arkitektbyrå kan variera stort. Vi har pratat med ett antal aktörer om deras syn på marknadsföring – inklusive vart den är på väg med nya digitala kanaler. Vi började hos Tengbom.

Vad förknippas Trafikverket med? Kanske inte i första hand arkitektur. Men bakom miljarderna, politiken och ingenjörerna finns massor av arkitektur och en vilja att bygga bättre samhällen.

Medan byggbranschen pressas av kostnader, materialbrist och klimatkrav väljer Hanssons Hus AB en annan väg: att tänka nytt, bygga effektivt och förvalta långsiktigt. Vd Rikard Hansson ser framtiden i innovation, digitalisering och en affärsmodell som bygger på långsiktighet.