
Om 33 dagar är det val i Sverige. Under våren har ByggFramtid granskat riksdagspartiernas besked om bostäder, infrastruktur, elektrifiering och hållbar tillväxt. Nu samlar vi de viktigaste beskeden och skiljelinjerna, tillsammans med frågorna som fortfarande väntar på svar.

Vi bygger smartare och mer energieffektivt än för tio år sedan. Ändå ligger byggsektorns klimatutsläpp envist högt. Så vilka nya tekniker gör faktiskt störst skillnad ute på byggarbetsplatserna? Här kommer svaret i en studie som ställt 25 framväxande bygginnovationer mot varandra. Och resultatet kan överraska.

Allt som formar framtiden syns inte vid en första anblick. Det döljer sig under marken, flödar i systemen vi tar för givna och ruvar i de avvägningar som sker långt från byggarbetsplatserna. I veckans byggstenar tittar vi närmare på hur dessa dolda resurser kan få ett andra liv. Vi undersöker även om det går att nå en grön omställning som är både effektiv och rättvis.

Vad händer egentligen med det som försvinner ned i avloppet? För de flesta av oss är svaret som regel ointressant, så länge allt fungerar. Men tänk om avloppet i själva verket döljer en av framtidens viktigaste råvaror? Det är tanken bakom ett nytt forskningsprojekt med Ramboll i täten som bygger på att omvandla avloppsslam till hållbara byggmaterial.

Det är något märkligt med samhällsbyggandet. Vi vet precis vad som måste göras. Rapporterna, kunskapen och lösningarna är på plats. Ändå tycks utvecklingen ta två steg fram, ett tillbaka. Den här veckan handlar byggstenarna om klimatanpassning som väntar på beslut och bostadsfrågan där bristen bytt skepnad. Vi passar även på att lyfta hållbarhetsarbetet som faktiskt ger resultat.

Ett rådigt uttryck i Sverige lyder: "Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra i dag." Ett annat att "leva som man lär". Inom grön samhällsbyggnad är det svårt. Vi känner till riskerna och vad som behöver göras. Ändå dröjer de beslut som krävs för att skydda byggnader, infrastruktur och samhällen. Just detta varnar Sweden Green Building Council, SGBC, i en färsk rapport. Nu är frågan om det går att komma undan med ett "bättre sent än aldrig", eller om notan redan kommit. Det har vi frågat Lotta Werner Flyborg, vd för SGBC.

Det finns en dag för nästan allt. Vissa med större tyngd och dignitet än andra. Hit hör till exempel Internationella kvinnodagen eller Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Så har vi mer lättsamma inslag som Kanelbullens och Varmkorvens dag. Med all respekt för varmkorven handlar den 22 maj om något betydligt större. Tillika ett växande problem som Sverige fortfarande inte är rustat för.

Det handlar inte längre bara om att minska utsläpp. Nu växer en ny investeringsvåg fram för att skydda det som redan är byggt.

Skanska, NCC och Byggföretagen vill samla hela värdekedjan i ett nytt branschforum för klimatanpassning. Det handlar inte om ytterligare en samtalsarena, utan om att få fart på genomförandet.

Värme ses nu som det allvarligaste klimatrelaterade hotet mot folkhälsan i Sverige. Samtidigt förtätas många svenska städer, ofta på bekostnad av gröna ytor och träd. I en artikel i Läkartidningen (nr 10, 2025) lyfter forskare vid Uppsala universitet och SMHI fram hur klimatanpassning måste ta hänsyn till både urban struktur, sociala skillnader och byggd miljö.