Hållbarhet som affär – då slutar vi kasta pengar i sjön

Efter över 20 år i bygg- och fastighetsbranschen, bland annat som byggchef och affärsområdeschef på Helsingborgshem, har Emma Järund sett mönstren.
– Vi är otroligt duktiga på att optimera enskilda projekt. Men vi missar helheten. Det som ser kostnadseffektivt ut i nyproduktion kan bli väldigt dyrt i förvaltning, säger hon.

Idag driver hon konsultbolaget Femton Innovation, med fokus på att hjälpa bolag att koppla ihop hållbarhet och affär. Parallellt är hon fritidspolitiker för Centerpartiet och just nu också i färd med att skriva en bok om branschens stora skiften. Boken ska skildra perspektiv från vd:ar, hållbarhetschefer och byggherrar om vad som faktiskt krävs för att ställa om i en tid av nya regelverk, geopolitisk oro och förändrade marknadsförutsättningar.

Ett av branschens största problem, enligt Järund, är kortsiktigheten i kombination med silotänket. Byggprocessen är uppdelad i tydliga skeden och ansvar, men fastighetens livslängd bygger på en sammanhållande helhet av olika komponenter. Trots det fattas beslut som inte tar hänsyn till helheten.

– Vi har industrialiserat byggandet utan att tänka på återbruk eller livslängd. Vi sätter in material som inte håller, som köksluckor som inte tål fukt och som måste bytas efter fem år. Det är inte optimerat, det är slöseri.

Hon menar att branschen ofta stirrar sig blind på enskilda investeringsbeslut, istället för att se värdet i hela bestånd, stadsdelar eller portföljer över tid.

Att hållbarhet fortfarande ses som en kostnad är, enligt Emma Järund, ett tecken på fel perspektiv.

– Det handlar om mindset. De bolag som bestämmer sig, till exempel att alltid använda klimatförbättrad betong, stärker sitt varumärke, ökar sin kompetens och blir mer attraktiva för både kunder och medarbetare. Det är ett affärsbeslut.

Hon lyfter också vikten av att förstå hela värdekedjan från investerare till underleverantörer och att föra dialog bortom upphandlingsdokument.

– Vi måste bli bättre på att fråga: Vad är möjligt? Vad ser ni för lösningar? Det är där innovationen finns.

Vad är det mest ineffektiva som sker i dag i branschen? Listan kan göras lång, men några exempel sticker ut. Emma pekar särskilt på:

• Kortsiktiga beslut som optimerar projekt istället för helhet
• Bristande samordning, där samma gata grävs upp flera gånger av olika aktörer
• Ramavtal och upphandlingar som inte alltid ger bäst totalekonomi
• För lite samarbete i värdekedjan

– Vi ser inte skogen för alla träd. Det finns enorm potential att jobba smartare, inte minst med hjälp av AI för planering och samordning.

Om du får välja tre prioriteringar för bolag som vill kombinera hållbarhet och lönsamhet, vad vill du peka på då?

1. Gör en riktig dubbel väsentlighetsanalys
   – Koppla ihop ekonomi och hållbarhet på riktigt. Det är ett kraftfullt verktyg.
2. Samarbeta i hela värdekedjan
   – Vi kommer inte lösa till exempel återbruket själva. Affären måste fungera för alla led.
3. Jobba systematiskt med innovation
   – Testa, utvärdera och skala upp. Sluta med engångsinsatser.

Framåt ser hon ett tydligt skifte där digitalisering och AI blir avgörande.
– AI är en inträdesbiljett. Det är ett lika stort skifte som när ångmaskinen kom. Det kommer förändra hur vi planerar, analyserar och optimerar, även inom hållbarhet.

Som fritidspolitiker ser hon samtidigt ett glapp mellan näringslivets vilja och politikens tempo. Och det väcker frustration.

– Näringslivet vill framåt. Men styrningen är inte tillräckligt långsiktig, och systemen är naturligt tröga. Det är frustrerande när så mycket behöver hända.

Hon pekar särskilt ut energifrågan och cirkulariteten som avgörande framåt, där politiken behöver skapa bättre förutsättningar.

Men trots ett tufft omvärldsläge, med geopolitik och svängningar i regelverk där EU har dragit tillbaka mycket av kravställningen inom hållbarhetsredovisningen, är riktningen tydlig, menar Järund.

– Målen ligger fast. Klimatneutralitet, Agenda 2030 – de är inte förändrade. Men förutsättningarna har ändrats. Nu behöver vi förstå vad som faktiskt krävs för att ta oss dit.