Infrastrukturboom – men vem ska bygga?

Efter flera år av svag byggkonjunktur kan infrastrukturen bli en av de viktigaste drivkrafterna för bygg- och anläggningssektorn de kommande åren. Internationellt talar den schweiziska byggmaterialkoncernen Holcim om en ökande efterfrågan på vägar, tunnlar och broar. Även i Sverige pekar mycket på att infrastruktursatsningar kommer att spela en allt större roll.

Enligt nyhetsbyrån Reuters räknar Holcim med att försäljningen under 2026 ska öka med mellan 3 och 5 procent. Bakom prognosen ligger framför allt ökade offentliga investeringar i infrastruktur.

“Jag är väldigt optimistisk inför 2026”, säger vd Miljan Gutovic. “Vi ser en god utveckling inom byggverksamheten på alla våra nyckelmarknader.”

Bolaget levererar byggmaterial till flera stora infrastrukturprojekt runt om i världen, bland annat tunnelprojekt i Frankrike och den andra Gotthard-vägtunneln i Schweiz. Samtidigt ser företaget en växande projektportfölj i bland annat Mexiko och Australien.

I Sverige planeras en av de största infrastruktursatsningarna i modern tid. Riksdagen beslutade hösten 2024 om en ram på omkring 1 200 miljarder kronor för transportinfrastrukturen under perioden 2026–2037.

Satsningen omfattar både nyinvesteringar och omfattande underhåll av befintliga vägar och järnvägar. Senare i vår väntas regeringen besluta om vilka konkreta projekt som ska ingå i den nationella planen.

För bygg- och anläggningssektorn innebär det potentiellt en stabil efterfrågan på projekt under lång tid framöver, särskilt i ett läge där bostadsbyggandet fortfarande ligger på en låg nivå.

– Vi ser framför oss att många stora investeringar i samhällsviktig infrastruktur, såväl fortifikation som olika specialfastigheter. Till det kommer även satsningarna som nu ska göras på transportinfrastrukturen, inte minst många underhållsjobb som nyinvesteringar. Det är sådant som nu håller uppe bygginvesteringarna, trots att bostadsbyggande ligger efter, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Hon menar samtidigt att de stora investeringarna också innebär nya utmaningar för branschen.

– Dels att hitta rätt kompetens till rätt plats, men det kan även innebära att hitta kompetens alls. Till detta är det många projekt som är säkerhetsklassade, och det tar tid att säkerhetsklassa personer.

Trots utmaningarna ser hon en positiv roll för byggsektorn i ett förändrat säkerhetsläge.
– I en tid som består av oro i omvärlden känns det ändå bra att vår bransch kan vara med och bidra till ett Sverige som är starkare, säkrare och tryggare. Det är ändå positivt.

Samtidigt är det långt ifrån säkert att satsningarna snabbt kommer att märkas i marknaden.
Maskinentreprenörerna, som organiserar många av de företag som arbetar med väg- och anläggningsprojekt, menar att effekten ännu inte syns tydligt i upphandlingarna.

– Behoven av investeringar i svensk transportinfrastruktur är mycket stora, inte minst när det gäller underhåll av både vägar och järnvägar. Men trots den historiskt höga ramen märks satsningarna ännu inte fullt ut i upphandlingar och projekt på marknaden. Förhoppningen är att det ska ta mer fart när objekten i den nationella planen väl är beslutade, säger Anders Robertsson, vd för Maskinentreprenörerna.

Han pekar också på flera hinder som kan påverka hur snabbt investeringarna faktiskt kan omsättas i projekt.

– Vi ser två utmaningar: dels Trafikverkets möjligheter att omsätta de tilldelade medlen, dels branschens kompetensförsörjning. För att satsningarna ska bli verklighet krävs stark beställarkompetens och upphandlingar som öppnar för fler aktörer, inte minst små och medelstora företag. Det får inte bli ett ensidigt fokus på stora projekt över 200 miljoner kronor.

Samtidigt ser även Maskinentreprenörernas medlemmar risker med kompetensbrist.
– Våra medlemsföretag brottas redan i dag med att hitta personal med rätt kompetens, vilket riskerar att bromsa genomförandet, säger han.

Även Svenskt Näringsliv pekar på att de stora infrastruktursatsningarna kan innebära både möjligheter och risker för branschen.

– Mer pengar till infrastruktur betyder mer arbete för företagen kommande år när Trafikverket ska upphandla flera stora järnvägsprojekt och mindre underhållsarbeten, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.

Samtidigt varnar han för flaskhalsar i genomförandet.
– Riskerna finns i flaskhalsar som kompetensbrist och långa tillståndsprocesser före spaden kan sättas i backen.

Nils Paul:

– Företagen inom bygg- och anläggningsbranschen ser ökad efterfrågan och ett behov av att stärka kapaciteten för att kunna ta fler eller större projekt. Därför är det allvarligt att vart fjärde rekryteringsförsök i Sverige i dag misslyckas.

Uppgiften kommer från Svenskt Näringslivs återkommande rekryteringsenkät, där företag i hela landet svarar på frågor om kompetensförsörjning. I undersökningen uppger omkring sex av tio företag att de har svårt att hitta rätt kompetens. Problemen är särskilt stora i bygg- och anläggningssektorn, industrin och teknikintensiva branscher.

Enligt enkäten beror svårigheterna bland annat på att utbildningssystemet inte fullt ut matchar företagens behov, att många tjänster kräver erfaren personal och att kompetensen inte alltid finns i de regioner där projekten genomförs. Samtidigt står flera tekniska yrken inför stora pensionsavgångar, vilket ytterligare försvårar kompetensförsörjningen.