
Genom kloka investeringar kan vi säkra en stark välfärd för våra barn och barnbarn, men också stärka Sveriges tillväxt, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner.
Kommunsektorn investerar redan på historiskt höga nivåer. Under 2024 uppgick investeringarna till cirka 233 miljarder kronor. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) väntas behoven ligga kvar på en hög nivå under lång tid framöver.
Bakom utvecklingen finns både ett stort reinvesteringsbehov och nya krav kopplade till demografi, lagstiftning och samhällsomställning.
– Välfärden står inför sin första stora reinvesteringspuckel. Mycket av vårt befintliga bestånd av fastigheter, infrastruktur och ledningar byggdes under 1960- och 1970-talen. Nu behöver de renoveras, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR .

Emelie Värja, chefsekonom SKR.
Rapporten “Investeringsplan för Sverige” pekar ut fem områden där behoven är särskilt stora: vatten och avlopp, transportinfrastruktur och kollektivtrafik, verksamhetsfastigheter, klimatanpassning och civilt försvar.
Det handlar inte om enskilda projekt, utan om systemet som måste fungera tillsammans. Från dricksvatten och transporter till beredskap och klimatskydd.
Det gör investeringarna till en fråga långt bortom enskilda kommunbudgetar. I praktiken handlar det om Sveriges långsiktiga funktionsförmåga och motståndskraft.
Välfärden står inför sin första stora reinvesteringspuckel.
Ett av de mest kapitalintensiva områdena är vatten och avlopp. Här bedöms investeringarna uppgå till över 500 miljarder kronor de kommande 15–20 åren, drivs av åldrande system, skärpta miljökrav och behov av klimatanpassning.
Om dagens finansieringsmodell väntar det att få tydliga konsekvenser för hushållen, i form av kraftigt ökade VA-avgifter.
Till skillnad från tidigare driver investeringsbehoven inte enbart av befolkningstillväxt. Även kommuner med minskande invånarantal står inför omfattande behov, framför allt kopplat till underhåll och nya krav. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna kraftigt åt mellan olika kommuner – vilket gör prioritering oundvikliga.

Sjölunda reningsverk i Malmö är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Reningsverket står inför en total om- och utbyggnad. VA SYD har gett uppdraget till ett konsortium bestående av Skanska Sverige AB och VINCI Construction Grands Projects. Projektet är en del av det regionala avloppssystemet MAXIMA. Planerad driftstart 2035 och investeringarna är på mångmiljardnivå.
En av rapportens mest centrala slutsatser handlar om ansvarsfördelningen. Det är inte bara nivån på investeringarna som är avgörande – utan vem som bär kostnaden och risken.
I dag ligger en stor del av genomförandet på kommuner och regioner, samtidigt som många krav drivs av staten, EU och ökade förväntningar på klimatanpassning och beredskap.
– Genom kloka investeringar kan vi säkra en stark välfärd för våra barn och barnbarn, men också stärka Sveriges tillväxt, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner .
Han pekar på behovet av ökat statligt stöd, bland annat genom investeringsbidrag och bättre möjligheter till långsiktig finansiering.

Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner.
För att möta investeringsbehoven måste SKR av nya spelregler.
Det handlar bland annat om:
Samtidigt efterlyser bättre möjligheter att arbeta med innovation, till exempel genom testbäddar och nya lösningar inom klimatanpassning och infrastruktur.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.