Ökat tryck på klimatanpassning – hundratals miljoner i statligt stöd
Hundratals skadeanmälningar har inkommit som en effekt av stormen Daves härjningar.
Under påskhelgen blev konsekvenserna tydliga när stormen Dave drog in över Sverige. Ovädret slog ut tågtrafik, lämnade tiotusentals hushåll utan el och orsakade omfattande störningar i infrastrukturen. Nedfallna träd blockerade vägar och järnvägar, samtidigt som byggnader skadades av de kraftiga vindarna.
Även försäkringsbolagen märker av effekterna. Bara några dagar efter stormen hade enskilda bolag fått i hundratals skadeanmälningar – omkring 300 vardera hos flera aktörer – och totalt rapporteras över 1 600 ärenden hos ett större bolag. Fler anmälningar väntas när helgen sommar.
Under de senaste åren har samtidigt statliga satsningar på klimatanpassning ökat tydligt. Enligt Myndigheten för civilt försvar fördelas i dag cirka 500 miljoner kronor per år till åtgärder som ska minska risken för naturolyckor. Bara under 2025 beviljades 46 åtgärder i 39 kommuner stöd.
Hundratals skadeanmälningar har inkommit som en effekt av stormen Daves härjningar.
Sedan 2022 uppgår den totala summan till omkring 1,7 miljarder kronor.
Pengarna går till konkreta insatser i den byggda miljön som skydd mot översvämningar, ras, skred och erosion samt åtgärder för att hantera skyfall. Stödet kan täcka upp till 60 procent av kostnaden och säkras i stor utsträckning mot att befintlig bebyggelse.
Men efterfrågan är större än tillgången. Ansökningar motsvarande 2,3 miljarder kronor har kommit in, vilket visar på ett växande behov av investeringar i klimatanpassning.
Samtidigt fortsätter staten att investera i klimatomställning genom Naturvårdsverket och stödet klimatklivet. För 2026 uppgår budgeten till cirka 4,5 miljarder kronor. Sedan starten har totalt cirka 19 miljarder kronor fördelats till över 31 000 investeringar från kommuner, företag och regioner.
Klimatklivet omfattar åtgärder som minskar utsläpp och riktar sig till fysiska investeringar i exempelvis energi, industri och transporter.
För bygg- och fastighetssektorn innebär utvecklingen att investeringar kopplade till klimatfrågan ökar, både i form av utsläppsminskning och åtgärder för att hantera risker i byggda miljön.
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.