Tre år efter WSP:s varning – så hanterar Sverige sin växande infrastruktursskuld
WSP:s rapport byggde på statusdata och enkäter till allmänhet och bransch, och belyste tre sektorer. För elnät och energiproduktion uppgav nära 90 procent av svenskarna 2022 oro för elnätets status. Rapporten visade att nätet förnyades genom investeringar, men att det fanns stora geografiska skillnader i leveranssäkerhet.
I VA-systemet förnyades endast 0,4 procent av ledningsnätet årligen, trots att det tekniska behovet låg på 1–2 procent. Glesbygdskommuner hade lägst förnyelsetakt och svagast finansieringsbas. Vad gäller vägar och järnvägar låg underhållet på historiskt låga nivåer, mätt i kronor per fordonskilometer, där driftanslag styrdes till storstäder på bekostnad av landsbygd.
WSP bedömde att 600–900 miljarder kronor krävs till 2060 för att återinvestera i energiproduktionen, utöver behoven av elnätsutbyggnad och VA-renoveringar.
Under 2025 tycks flera delar av infrastruktursektorn fått politisk prioritet. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037, med fokus på att åtgärda eftersatt underhåll. I budgetpropositionen för 2025 avsattes 1,5 miljarder kronor extra till vägunderhåll, och driftbidrag till enskilda vägar höjdes med 50 miljoner. Enligt Prognoscentret har infrastrukturområdet ökat med 6 procent realt 2025 och väntas öka ytterligare 3–6 procent kommande år.
Samtidigt kvarstår utmaningarna. Effektbrist och störningar i elnätet har lett till kritik från lantbruk och industrin, och Energiforsk uppskattar att Sverige skulle kunna spara upp till 500 miljarder kronor genom att effektivisera nätet snarare än bara bygga nytt. Tågtrafiken drabbades sommaren 2025 av omfattande störningar, vilket lett till krav på återförstatligande av järnvägsunderhåll. Klimatministern har utlovat 15 miljarder till nytt signalsystem och ökat underhåll fram till 2027. NCC och andra aktörer pekar på behovet av klimatstyrning och produktivitetskrav i upphandlingar för att göra investeringarna långsiktigt hållbara.
Trots ökade satsningar kvarstår frågan: räcker det för att komma ikapp? Eller växer underhållsskulden fortfarande snabbare än investeringarna hinner binda upp resurser?
På Framtidsdagen, ByggFramtids branschdag för samhällsbyggare diskuteras bland annat utbyggnaden av energinfrastrukturen. Kom och lyssna på entreprenörer Jonas Birgersson som ser stora likheter mellan övergången från fast telefoni till mobilnät, och övergången från nuvarande energiförsörjning till energigemenskaper.
Läs mer här och anmäl dig!
Läs mer
Medarbetarna avgörande i Tengboms marknadsföring
Marknadsföring av och för en arkitektbyrå kan variera stort. Vi har pratat med ett antal aktörer om deras syn på marknadsföring – inklusive vart den är på väg med nya digitala kanaler. Vi började hos Tengbom.
Samverkan med branschen avgörande för Trafikverket
Vad förknippas Trafikverket med? Kanske inte i första hand arkitektur. Men bakom miljarderna, politiken och ingenjörerna finns massor av arkitektur och en vilja att bygga bättre samhällen.
”Vi bygger för framtiden – inte för femårsplanen”
Medan byggbranschen pressas av kostnader, materialbrist och klimatkrav väljer Hanssons Hus AB en annan väg: att tänka nytt, bygga effektivt och förvalta långsiktigt. Vd Rikard Hansson ser framtiden i innovation, digitalisering och en affärsmodell som bygger på långsiktighet.