Från 1 juli 2025 skärper Danmark kraven på byggsektorns klimatpåverkan med bindande gränsvärden som minskar tillåtet utsläpp per kvadratmeter med hela 40 procent. Det gör Danmark till ett av de första länderna i världen med ett heltäckande klimatregelverk för nya byggnader.
Industriområdet Kera, i Espoo, strax utanför Helsingfors, förvandlas nu till ett nytt bostads- och arbetsområde för cirka 14 000 invånare och 10 000 arbetsplatser. Projektet ses som ett led i städernas omställning mot cirkulära ekonomimodeller, med ett starkt fokus på återanvändning – inte minst av betong och andra byggmaterial.
Region Stockholm genomför en omfattande rivning av Brommadepån, belägen mellan Alvik och Stora mossen, med fokus på återbruk av material. Det 30 000 kvadratmeter stora området har tidigare tjänat som depå för spårvagnar, tunnelbanetåg och bussar. Nu planeras en ny, mindre vagnhall för Nockebybanan, medan resterande mark överlåts till Stockholms stad för framtida stadsutveckling.
I småbåtshamnar och vassruggar längs Östersjön ligger tusentals uttjänta fritidsbåtar och förfaller. Men i Finland har man hittat ett oväntat sätt att ge dessa gamla plastskrov ett nytt liv – genom att återvinna dem som råmaterial i cementindustrin.
Med en nyutvecklad badrumsmodul från danska GreenBox sänks nu betonganvändningen rejält i Klöverns stora bostadsprojekt Kista Square Garden. Den nya lösningen innebär cirka 300 kilo mindre betong per badrum – en konkret åtgärd som också sänker koldioxidutsläppen och minskar behovet av flytspackel med upp till 650 ton i hela projektet.
Det nya mobilitetshuset Makrillen i Borås har testat en kombination av klimatförbättrad betong och spännbalkstomme – med ett 45 procent lägre klimatavtryck som resultat.
En ny typ av betong från nederländska Respyre gör det möjligt att odla mossa direkt på byggnadsytor. Materialet renar luft, kyler staden och ökar den biologiska mångfalden – samtidigt som det kräver minimalt underhåll och kan användas både i nya och befintliga byggnader.
Klimatförbättrad betong är en betong där delar av cementen har ersatts med alternativa bindemedel för att minska koldioxidutsläppen. Cementtillverkning står för en betydande del av betongens klimatpåverkan, och genom att använda restprodukter som masugnsslagg och flygaska kan utsläppen minskas avsevärt.
När det gäller återbruk i byggbranschen har få gjort ett lika grundligt journalistiskt arbete som Johanna Åfreds på Byggindustrin. Under drygt ett år har hon gått på djupet i byggmaterialens värld – och hennes tio delar långa artikelserie har satt en ny ribba för rapporteringen om cirkulärt byggande.
Kupolen BioKnit är ett experimentellt project utvecklad av forskare vid Newcastle Universitys Hub for Biotechnology in the Built Environment (HBBE). Den består av en cirka 1,8 meter hög och 2 meter bred kupol tillverkad i ett enda stycke av materialet myocrete, utan några fogar eller armering.