
Den 2 september bjuder Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, in till lanseringen av Bergmaterialindustrins färdplan för biologisk mångfald.
Färdplanen omfattar hela värdekedjan och bygger på idén att täktverksamhet inte bara kan anpassas till naturvärden, utan i vissa fall även skapa nya livsmiljöer. Sandiga jordar, blomrika gräsmarker, solbelysta klippytor och temporära vattenmiljöer är exempel på habitat som ofta uppstår spontant i aktiva täkter, och som enligt forskare kan gynna arter som annars missgynnas i dagens landskap.
“Den kontinuerliga störningen som täktverksamheten innebär kan i många fall vara positiv, eftersom den gynnar arter som annars konkurreras ut”, skriver SBMI i sin inbjudan till lanseringen.
Lisa Sennström, hållbarhetschef på SBMI, menar att ett gemensamt ramverk är nödvändigt för att gå från punktinsatser till systematik. “Näringslivet har en nyckelroll i arbetet med den biologiska mångfalden. Genom en gemensam färdplan kan bergmaterialindustrin arbeta strategiskt och långsiktigt för att bidra till livskraftiga ekosystem”, säger hon i pressmeddelandet.
Lanseringen hålls i Näringslivets hus i Stockholm, med presentation av färdplanens mål, branschfall och två panelsamtal. Bland deltagarna finns representanter från SBMI, Ecogain, SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, flera bygg- och infrastrukturbolag samt statssekreterare Daniel Westlén från Klimat- och Miljödepartementet.
SBMI är inte först i Sverige med att formulera en sektorspecifik färdplan för biologisk mångfald. Gruvindustrin gjorde en liknande satsning 2020 under namnet Mining with Nature, framtagen av branschorganisationen Svemin och konsultbolaget Ecogain. Den planen syftar till att industrin senast 2030 ska bidra till ett nettopositivt resultat för biologisk mångfald, genom åtgärder vid prospektering, drift och efterbehandling.
Även regionala initiativ finns. Länsstyrelsen i Uppsala har tagit fram ett åtgärdsprogram för biologisk mångfald som del av sin färdplan för ett hållbart län, och Västra Götalandsregionen har antagit en intern färdplan för biologisk mångfald kopplad till sina egna miljömål. I Finland har staden Esbo nyligen lanserat Natursmart Esbo, en kommunal färdplan för att uppnå total icke-försämring av naturvärden i samband med stadsutveckling.
Färdplaner har därmed blivit ett etablerat verktyg i arbetet med att konkretisera ekologisk hållbarhet, oavsett om det gäller industriell råvaruutvinning, offentlig förvaltning eller kommunal markanvändning.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.