Från restmaterial till gångstråk – industriell återvinning av betong och glas

Det cirkulära materialet har använts i konkret tillämpning i Borås, där ett gångstråk gjutits i projektet Viskans Park. Forskarna Agnes Nagy, Nitin Harale och Madumita Sadagopan står bakom rapporten och metodutvecklingen.

Byggsektorn genererar stora mängder avfall, där betong utgör en dominerande fraktion. Projektet Cirkulärt klimatreducerat betongelement i nybyggnation (2023–2025) syftade till att sluta denna resurscykel genom att ersätta jungfruliga råvaror med avfallsmaterial som krossad betong och planglas. Projektet har bedrivits inom ramen för forskningsprogrammet RE:Concrete vid Högskolan i Borås, med finansiering från Vinnova och deltagande från bland andra NCC, Sandvik, Swerock, UBAB, Stiba och Borås Stad.

Krossning av betongavfall genomfördes i tre industriella uppskalningar vid NCC:s anläggning i Kungälv. Fraktioner med specifik partikelgradering togs fram med hjälp av mobil käftkross, spindelkross och VSI-kross, där den senare använts för att separera cementpastarester och förbättra formstabilitet och vattenabsorption.

Den krossade betongen testades enligt SS-EN 12620 och RILEM AAR-2 för att verifiera hållfasthet, frostbeständighet och resistens mot alkali-kiselreaktion. Parallellt utvecklades en metod för att omvandla rivningsglas till finmalet glaspulver med en dominerande partikelstorlek kring 20 mikrometer. Glasets höga kiseloxidinnehåll (över 60 procent) gör det lämpligt som puzzolant och därmed som cementersättning.

Två betongrecept har utvecklats med olika tillämpning och cirkularitetsgrad. För Viskans Park i Borås användes fabriksbetong med en cirkularitet på 49 procent. Grovballasten ersattes med cirkulärt material och hälften av cementen ersattes med slagg. Klimatpåverkan beräknades till 154 kg CO₂e/m³, vilket är en reduktion med 43 procent jämfört med referensvärdet 270 kg CO₂e/m³ enligt Svensk Betongs klimatnivåer. Betongen gjöts under hösten 2025 i ett 150 meter långt gångstråk i centrala Borås.

Det andra receptet togs fram för prefabricerade betongelement som ska användas i konstverket Norrby25. Här har både fin- och grovballasten ersatts med återvunnet material, och cementen har ersatts med en kombination av slagg och glaspulver. Resultatet blev en betong med 91 procent cirkularitet och en klimatpåverkan på 150 kg CO₂e/m³. Hållfasthetsprov visar att båda recepten når upp till klass C30/37 och klarar kraven för exponeringsklass XF3.

Livscykelanalyser visar att den cirkulära ballasten har en klimatpåverkan på 1,51 kg CO₂e/ton, vilket är 22 procent lägre än motsvarande värde för jungfrulig ballast. Den största klimatvinsten uppstår genom att sprängning och långväga transporter undviks. Modeller för optimerad logistik, framtagna inom projektet, visar dessutom att stadsmiljöer med tillgång till materialterminaler kan minska returtransporter och ytterligare sänka utsläppen.

Projektet visar att det är tekniskt möjligt att ersätta jungfruligt material med återvunnet betongavfall och glas i nyproducerad betong, utan att ge avkall på hållfasthet eller beständighet. Det förutsätter dock att tekniska krav uppfylls, att logistiklösningar finns på plats, och att beställare – inte minst kommuner – ställer krav i upphandlingar. Det senare har varit en framgångsfaktor i Borås, där kommunen i samverkan med bostadsbolag och fastighetsägare efterfrågat och upphandlat betong med specificerad cirkularitet.

Slutsatser:
Det är tekniskt möjligt att återvinna betongavfall till ny betong i industriell skala.
Glaspulver fungerar som cementersättning utan att försämra hållfasthet.
Klimatpåverkan från betongen minskar i takt med ökad andel återvunnet material.
Materialterminaler nära stadskärnan är avgörande för att realisera klimatvinster.
Kommunens roll som beställare och upphandlare är central för implementering.