
Kravställning på stommaterial begränsar möjligheten att arbeta med lösningar och materialval som kan minska byggnadens klimatpåverkan enligt en ny SBUF-rapport.
Ny SBUF-rapport motsäger materialdirektiv i upphandling.
Ett utvecklingsprojekt som finansieras genom SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, undersöker vilka kravställningar i förfrågningsunderlagen som har en inverkan på byggnadens klimatpåverkan under byggnation och drift. Resultaten visar att kravställning vid upphandling av byggprojekt bör peka på funktionskrav, snarare än tekniska lösningar och material för att minimera den negativa klimatpåverkan.

– Både beställare och entreprenörer behöver vara på tårna och kontinuerligt utvärdera olika alternativ för en minskad klimatpåverkan. Genom att i huvudsak peka på funktionskrav i upphandlingar skapas utrymme för innovativa val som kan bidra till minskad klimatpåverkan, säger Daniel Johansson, specialist teknik och hållbarhet NCC Building Sverige samt projektledare för SBUF-projektet.
“Undersökningens resultat visar att när entreprenörer kravställs på specifika tekniska lösningar, till exempel ett visst stommaterial eller en specifik byggdelsuppbyggnad, begränsas möjligheten att arbeta med lösningar och materialval som kan minska byggnadens klimatpåverkan.”
Undersökningens resultat visar att när entreprenörer kravställs på specifika tekniska lösningar, till exempel ett visst stommaterial eller en specifik byggdelsuppbyggnad, begränsas möjligheten att arbeta med lösningar och materialval som kan minska byggnadens klimatpåverkan. Rekommendationen är att i stället uttrycka de funktionskrav som en viss byggdel ska uppfylla.
Vidare lyfter utvecklingsprojektet att det är fördelaktigt att om specifika material, trots allt, kravställs så bör kravet kompletteras med en formulering om likvärdighet där även klimataspekten ingår som utvärderingsparameter.
Den kravställning som bedöms ha störst inverkan på att minska byggnadens klimatpåverkan är att inkludera klimatpåverkan i själva upphandlingen, gärna kombinerat med en bonus till entreprenören om klimatpåverkan ytterligare minskas innan överlämning av byggnaden. På detta sätt uppmuntras och tvingas entreprenören att göra kloka och medvetna val längs hela byggprojektets gång för att minska byggnadens klimatpåverkan.
– Med utgångspunkt i funktionskrav skapas förutsättningar för ett innovativt och iterativt arbetssätt där vi drar nytta av all vår kunskap och får möjlighet att ta med lärdomar från projekt till projekt så att gränserna för vad som är möjligt hela tiden förflyttas, säger Daniel Johansson.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.