
KTH tittar närmare på hur energiåtgången kan bli mindre genom att studera hur svampar bryter ner trä.
Förädlingsprocesser för trä är energikrävande och lämnar betydande ekologiska fotavtryck. Nu har forskare vid KTH tittat närmare på hur energiåtgången kan bli mindre genom att studera hur svampar bryter ner trä. De har delvis imiterat denna process när de skapat en ny och stark träfilm.
Två av de vanligaste processerna för att omvandla träets optiska och mekaniska egenskaper och därmed tilldela materialet mer avancerade arbetsuppgifter är att dels avlägsna beståndsdelen lignin (delignification), dels att förtäta det (densification).
De här processerna kräver en del kemi och energi, och KTH-forskarna har tittat närmare på hur förädlingsprocessen kan förbättras ur ett energiperspektiv.
Qi Zhou, professor vid avdelning för glykovetenskap på KTH, har tillsammans med kollegor tagit avstamp i hur naturen och då specifikt svampar använder olika enzymer för att förändra träets cellväggar vid nedbrytning. Arbetet har varit så framgångsrikt att forskarna har lyckats ta fram en ny träfilm. Detta utan att behöva använda vare sig av höga temperaturer, högt tryck eller förbehandling med kemikalier för att modifiera cellväggarnas struktur och komposition.
– Detta är ett miljövänligt och hållbart sätt att skräddarsy träets mikrostruktur för att producera mycket stark, vikbar, transparent och anisotropisk film, säger Qi Zhou.
Träfilmen kan enligt Qi Zhou ha flera olika användningsområden där olika plaster, glas eller metall tidigare använts. Från förpackningsmaterial till elektronik. Arbetet är av sådan betydelse att det precis resulterat i en vetenskaplig publicering.
– Det viktigaste för oss är att trycka på att den här enzymbaserade tekniken som vi utvecklat kan användas som en generell, hållbar och miljövänlig framställningsprocess. Ett sätt att ersätta oljebaserad plast till förmån för träfibrer vid produktion av kompositmaterial och olika gjutna produkter.
Qi Zhou säger att forskarna inte har kvantifierat hur mycket energi som går att spara med deras nya förädlingsprocess. Det skulle krävas mycket arbete att jämföra forskarnas enzymatiska metod med en mer klassisk kemisk behandling. Men att det ekologiska fotavtrycket minskar framgår av de uppenbart olika energimängder som krävs för att tillverka de olika materialen.
– Fördelen med den enzymbaserade processen är att den bara behöver ett tryck på 2.7 Megapascal vid rumstemperatur medan en mer traditionell kemisk process behöver 15 Megapascal och 100 grader Celsius. Vårt material är dubbelt så starkt jämfört med traditionellt framställt skiktat trä.
Forskningsarbetet har finansierats av Vetenskapsrådet och Wallenberg Wood Science Center.
Läs rapporten här: “An oxidative enzyme boosting mechanical and optical performance of densified wood films“

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.