Artikel #5: Nya byggregler testas i skarpt läge

På platsen där Holtermanska sjukhuset tidigare låg, bara ett stenkast från Chalmers campus, planeras nu tre nya hus med 386 student- och forskarbostäder. Projektet, som fått namnet Nya Holtermanska, blir Chalmers Studentbostäders största byggsatsning sedan 1960-talet. Projektet omfattar även cirka 2500 kvadratmeter lokalyta för kontor och verksamheter.

Det är också ett av de första projekten i Sverige som använder Boverkets nya byggregler som träder i kraft 1 juli 2026.

-Vi är mitt i bygglovsprocessen, så det är ju lite nytt för oss alla. Men vi började projektera redan i april 2025 och tjuvstartade lite med att tron att de nya byggreglerna skulle vinna laga kraft den 1 juli, säger Sanna Lundberg, projektutvecklare på Chalmers Studentbostäder.

Vad var drivkraften att ta det steget?

-Genom Boverkets nya byggregler och lättnaderna för studentbostäder har vi kunnat ha fullt fokus på att skapa yteffektiva och praktiska bostäder utifrån studenternas behov, säger Sanna Lundberg.

I de nya byggreglerna har tillgänglighetskraven ändrats enligt 80–20-regeln. Vilket innebär att 20 procent av bostäderna behöver vara fullt tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i stället för 100 procent.

-Ett handikapps-WC till exempel tar upp väldigt stor procentandel av lägenhetens totala kvadratmeter. Vi vill hellre lägga de kvadratmetrarna utanför WC. Det går historier om att studenterna bär in skrivbord inne på toan för att ha sin studieplats, säger Sanna Lundberg.

Därför har en typisk studentetta kunnat minskas från cirka 23 till cirka 20 kvadratmeter.

-Den mindre ytan gör att månadskostnaden blir lägre och det får plats fler lägenheter i samma huskropp, säger Sanna Lundberg.

Små bostäder, men de boende har tillgång till kårhusets alla faciliteter ett stenkast från huvudentrén.

-Vi har dock valt att inte göra några lägenheter mindre än 19 kvadratmeter, vilket betyder att även de minsta lägenheterna har möjlighet till flexibel möblering med säng, matplats och fåtölj eller skrivbord, säger Sanna Lundberg.

Trots att regelverket är tänkt att öppna för innovation, har projektet i stora delar hållit sig nära traditionella lösningar.

– Jag skulle säga att vi har varit ganska konservativa i detta, det är ganska likt så som man hade byggt i det gamla regelverket, säger Sanna Lundberg.

Samtidigt lyfter hon fram att de nya reglerna innebär en tydlig omställning i arbetssätt. Där tidigare regelverk varit mer styrande, kräver det nya större ansvar i projekteringen.

– Man ska inte ha de här råden och anvisningarna och strikt behöva uppfylla vissa krav, utan man ska kunna hitta nya lösningar som man istället ska kunna bevisa och motivera genom att man uppfyller funktionskrav, säger Sanna Lundberg.

Men just detta, att gå från detaljkrav till funktionskrav, skapar också osäkerhet. När reglerna omsätts i praktiken uppstår tolkningsfrågor som ännu saknar etablerad praxis.

– Det har varit en lärandeprocess tillsammans, även om alla konsulterna har läst in sig på sina områden, säger hon.

Osäkerheten gör att projektet i flera fall valt säkra lösningar snarare än att maximera regelverkets frihetsgrader. Hon ser dock detta som ett övergående problem.

– Jag tror att vi kommer att bli klokare och klokare och jag tror också säkert att det kommer att bli revideringar i de här nya byggreglerna också, säger hon.

Dialogen med branschen och myndigheter är redan i gång. Studentbostadsföretagen följer utvecklingen och för diskussioner med Boverket, inte minst kring hur små bostäder ska kunna utformas mer flexibelt.

– Det kanske inte är alla som behöver ha en långtidsförvaring inne i sin lägenhet utan de kanske skulle använda den kvadratmetern till någonting bättre, säger Sanna Lundberg.

Samtidigt pekar hon på att den verkliga innovationspotentialen kan ligga utanför nyproduktionen.

– Jag tror att de här nya byggreglerna kanske används med mer kreativitet i ombyggnadsprojekt där det tidigare har varit väldigt strikt, säger hon.