Återbruket började under mark

Förskolan i Backa är det andra projektet inom Göteborgs Stads innovationsprogram Hoppet. I det första projektet, förskolan på Backa kyrkogata, låg tyngdpunkten på material med låg klimatpåverkan. På Friedländers gata flyttades fokus till frågan hur långt det går att komma genom att bevara, återanvända och komplettera i stället för att börja om från noll.

Resultatet blev ett byggprojekt där återbruket styrde projekteringen. Den nya planlösningen fick anpassas efter befintlig pålning och bottenplattans ytterlinje. Bottenplattan påverkade husets form, rördragningar och placeringen av bärande balkar. När nya dräneringsrör skulle dras visade det sig dessutom att den gamla plattan var betydligt tjockare än ritningarna angav, vilket tvingade projektet att tänka om under byggtiden.

-Både projektörer, projekterings- och byggledare och platsledning på bygget har kommit med idéer och lyft olika möjligheter. Även kollegor inom förvaltningen, till exempel tekniskt sakkunniga, har varit viktiga för att gemensamt hitta bra lösningar på saker vi är ovana vid, och projektledarkollegor har erbjudit material som de haft över eller demonterat i sina projekt, säger Lina Frälsegård, Göteborgs Stads stadsfastighetsförvaltning, som var byggprojektledare under stora delar av projektets planering, i ett pressmeddelande.

Klimatkalkylen visar att byggnaden landade på 137 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Det kan jämföras med Göteborgs Stads mål om 200 kilo per kvadratmeter och med den jämförelsenivå på 400 kilo per kvadratmeter som staden använder för en konventionell förskola.

Utöver bottenplattan återbrukades bland annat fönster, takplåt, innerdörrar, undertaksplattor, lekutrustning, gatsten, kantsten och material från andra rivningsprojekt. Det gamla plåttaket plockades ned, lagades, målades om och återmonterades. Taket har också kompletterats med solceller.

Alla delar gick inte att använda på det sätt som först var tänkt. Stålbalkarna från den gamla stommen kunde inte återanvändas i den nya byggnadens konstruktion eftersom de inte uppfyllde dagens krav. I stället fick de en ny funktion som pergola på gården.

I systemhandlingsskedet beräknades återbruket ge ungefär 45 procents klimatbesparing jämfört med en likvärdig lösning utan återbruk. För yttertaket blev klimatbesparingen cirka 44 procent, medan återbrukade fönster gav omkring 7 procents besparing för fasaderna.

Projektet visar samtidigt att återbrukets ekonomi och klimatnytta varierar kraftigt mellan olika byggdelar. Enligt plattformen CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande, har arbetet gett Göteborgs Stad kunskap om vad som inte lönar sig att återbruka och vad som ger tydligt utslag både för miljö och ekonomi. Staden lyfter också fram behovet av tidig och noggrann inventering av den befintliga byggnaden för att förstå dess kapacitet och upptäcka vad som faktiskt går att använda.

Logistiken blev en avgörande del av arbetet. Byggledaren Angelica Starke säger till Vårt Göteborg att återbruket fungerade bäst när projektet kunde skicka behovslistor till olika återbrukslager inom staden och snabbt få svar på var material fanns. Det pekar på systemfrågan att återbruk inte bara kräver vilja i ett enskilt projekt, utan organisation, lager, inventering och matchning mellan tillgång och efterfrågan.

Derome, som var totalentreprenör, beskriver projektet som ett arbete där återbruk behövde finnas med från start. Företaget uppger att klimatpåverkan minskade med 40 procent jämfört med om förskolan hade byggts utan återbruk, och lyfter precis som staden fram den återanvända betongplattan som den största besparingen.

För Göteborgs Stad har Friedländers gata blivit mer än ett enskilt förskolebygge. Stadsfastighetsförvaltningen beskriver bevarande och utveckling av befintliga byggnader som en central strategi både för att spara kostnader och för att minska klimatpåverkan. Lisa Kihlström, strategiansvarig för cirkulärt byggande och återbruk på förvaltningen, säger till Vårt Göteborg att förvaltningen numera väljer bevarande före att bygga nytt.

Förskolan öppnade våren 2025 och är ritad av Kaka Arkitekter. Byggnaden har utformats som en paviljongliknande förskola med en central atriumgård, samtidigt som den gamla grundens geometri och andra återbrukade byggdelar har satt ramarna för utformningen.

Den 20 maj 2026 utsågs Friedländers gata 20 till Årets cirkulära projekt av CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande. Motiveringen bygger på att projektet har använt material från både den tidigare skolan och andra byggnader, och visat hur återbruk kan integreras i nyproduktion i kommunal skala.