Tre snabba om: De som inte ryms på bostadsmarknaden

Enligt Boverket brottas mer än 140 000 svenska hushåll i dag med trångboddhet och svag ekonomi. Inför valet i höst lät vi nyligen Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna reflektera kring huruvida det råder brist på bostäder eller ekonomiskt tillgängliga bostäder. Den här veckan går frågan till Magnus Jacobsson, enhetschef för Bostadsenheten på Boverket.

1. Vilka grupper ser ni har svårast att etablera sig på bostadsmarknaden?

– Särskilt framträdande är behovet av bostäder med rimliga boendekostnader, som är tillgängliga för hushåll med lägre inkomster. Dessutom pekar många kommuner på en växande brist på tillgänglighetsanpassade bostäder och anpassade boendeformer för äldre, i takt med att befolkningen åldras, säger Jacobsson till ByggFramtid.

Han hänvisar till Boverkets sammanställning av bostadsmarknadsenkäten som bygger på kommunernas enkätsvar och myndighetens analyser. Där framgår att fler kommuner i dag uppger balans på bostadsmarknaden, samtidigt som stora strukturella utmaningar kvarstår för vissa grupper och i delar av landet.

När det gäller nyanlända enligt bosättningslagen har situationen förbättrats, men matchningsproblemen kvarstår. Främst när det gäller tillgången till bostäder i rätt storlek och på rätt plats.

– Flera kommuner beskriver återkommande svårigheter att hitta lämpliga bostäder för stora familjer, särskilt när det gäller treor, fyror och femmor, medan andra rapporterar ett underskott på smålägenheter. Vissa kommuner framhåller att tillgängliga bostäder ibland ligger i kommunens periferi. Detta innebär att längre resor till och från SFI-undervisning, vårdcentraler eller kollektivtrafiknoder försvårar integrationen – särskilt för nyanlända med begränsad ekonomisk ersättning. I några fall nämns att större eller mindre lägenheter visserligen finns, men att hyran är för hög för att nyanlända hushåll ska ha råd med dem, säger han. 

Läs mer: Nyanlända – Boverket

2. Behöver Sverige en ny modell för ekonomiskt överkomliga bostäder?

– Jag kan egentligen inte svara på om vi behöver en ny modell för ekonomiskt överkomliga bostäder. Det som är tydligt är dock att det finns många som inte får sina bostadsbehov tillgodosedda och ett hinder till det är ekonomi. Så att det behövs åtgärder kring ekonomiskt överkomliga bostäder får nog anses som ganska tydligt.

3. Hur ser ni på att social housing återkommit i debatten och vilka erfarenheter från Europa är mest relevanta för Sverige?

– Jag skulle vilja säga att det inte pratas om social housing särskilt mycket just nu. Istället har det stora samtalsämnet blivit Affordable Housing, vilket skulle kunna översättas till prisrimliga bostäder, framför allt sedan EU:s lansering av European Affordable Housing Plan. Inom kort kommer även EU:s Affordable Housing Act. En del i European Affordable Housing Plan är att lära av varandra och Boverket har en ständig omvärldsbevakning framför allt kopplat till våra nordiska grannländer men också mot länder i Europa, säger Jacobsson till ByggFramtid. 

Vill du läsa mer om bygg och politik? Ta del av våra tidigare artiklar i serien inför valet här:

• Med miljarderna på plats: Oenigheten om infrastrukturen tar nya vägar
• Pengarna rullar in – projekten bromsar: Experterna om valfrågan som borde ha högsta prio
• Trafikverket om infrastrukturen, tempot och modellen som delar på risken
• Valfrågan som splittrar byggbranschen – vem ska betala när du blir sjuk?
• Experterna om bostadsbristen: Alla ser sprickorna, men ingen vill ha social housing