
Svenska arkitekter och den svenska marknaden har en helt annorlunda position jämfört med hur det ser ut i många andra länder. Många, både arkitekter själva och aktörer i övriga byggsektorn, skulle vilja se en arkitektbransch som får en starkare ställning, exempelvis genom att få ett formellt ansvar för bygghandlingar. I många länder är också arkitekttiteln skyddad och får inte användas utan rätt utbildning eller registrering.
När föreningen Arkus nyligen bjöd in till samtal om detta kom både mandat och ansvar upp. Och en tydlig önskan om att utreda möjligheten till licensiering för arkitektuppdrag.
– Om det skulle krävas en licensierad arkitekt i ett byggprojekt skulle arkitektuppdraget inte reduceras till enbart gestaltningsfrågor, säger Nima Karimzadeh, styrelseledamot i Arkus, som till vardags arbetar som landskapsarkitekt på Sweco.
Frågorna kring en sådan ändring är många och på seminariet önskades en utredning för att undersöka möjligheterna och utmaningarna med en licensieringslösning. Affärsavtal, försäkringar, regelverk, lagstiftning med mera kan behöva anpassas. Även frågan om var och hur en sådan licensiering skulle kunna utfärdas behöver analyseras.
– Tidpunkten är bra just nu för en sådan översyn och analys. Det finns ett momentum, med en hel del omställning av branschen, delvis till följd av de förenklade byggreglerna men även drivet av AI och digitalisering, säger Nima Karimzadeh.
Enligt honom präglades samtalet av en engagerad och livaktig diskussion. På seminariet lyftes även arkitektbranschens eget ansvar för den position som arkitekterna har.
– En av deltagarna uttryckte det som att man som arkitekt måste vara den arkitekt man vill vara. Genom eget agerande och genom att tydligare visa olika kompetenser kan vi komma en bra bit.
En annan fråga som kom upp var de offentliga upphandlingarna.
– Det offentliga är en väldigt stor och viktig aktör. När pris får stort genomslag i upphandlingar finns en risk att kompetens och kvalitet får för litet utrymme.
Med ett större inflytande och formell roll kommer även ett ökat ansvar. Nima Karimzadeh är medveten om att många arkitekter är tveksamma till att ta ett större ansvar, inte minst ekonomiskt, för ett projekt.
– Men alla arkitekter behöver kanske inte kliva in i en roll med större formellt ansvar. Det kanske inte heller behövs för alla typer av byggen, säger han.
En licensieringsmodell skulle dock innebära en stor förändring, som kan få stora konsekvenser.
– Det är en systemomvälvande förändring och kräver en ordentlig analys och utredning. Men som sagt: just nu finns en möjlighet att nyttja andra förändringar till att även ändra detta, säger Nima Karimzadeh.
Arkus är en partsoberoende stiftelse som verkar som en plattform för praktiknära forskning, utveckling och idédebatt inom arkitektur och samhällsbyggnad.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.