Svenskt Trä om kritiken mot klimatkalkylen: ”Ger en första bild”
– Klimatkalkylatorn är ett verktyg som förenklar arbetet med att väga in klimatpåverkan när man tidigt i en byggprocess jämför olika stomalternativ. Verktyget räknar inte på klimatpåverkan för en specifik byggnad med vald leverantör. I stället ger det en första bild av hur olika stommaterial står sig mot varandra, för att klimatpåverkan ska kunna utgöra en parameter i beslutsunderlaget, säger Svenskt Träs direktör Anna Ryberg Ågren till ByggFramtid.
Byggframtid har tidigare berättat om kritiken från Carl-Johan Appelberg, marknadschef på Heidelberg Materials Precast Contiga. Han anser att kalkylatorn ger betongen för hög klimatpåverkan jämfört med produkter som går att köpa på marknaden i dag.
I Svenskt Träs exempel för en hall på omkring 24 gånger 48 meter anges klimatpåverkan till cirka 6 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter för limträ, 21 kilo för betong och 32 kilo för stål. Med de alternativ som benämns klimatförbättrad betong respektive återvunnet stål anges 15 respektive 19 kilo.
En central fråga i kritiken har varit att klimatunderlaget inte är av samma typ för samtliga material. För betong och stål används typiska generiska värden från Boverkets klimatdatabas. För limträ bygger beräkningen i stället på aktuella miljövarudeklarationer, EPD:er, som sammanställts till ett branschgenomsnitt för svenskproducerat limträ. Det framgår också av Svenskt Träs redovisning av kalkylatorns beräkningsförutsättningar.
Svenskt Trä anser att generiska uppgifter är relevanta just eftersom kalkylatorn ska användas innan leverantörer och produkter har valts.
– I tidiga skeden är det naturligt att använda generiska data som Boverket bedömer är representativa för svenska byggprodukter. Det är rimligt att anta att det finns enskilda leverantörer med både högre och lägre klimatpåverkan, och det får man som beställare utvärdera i nästa steg, på samma sätt som man jämför exempelvis kostnader och andra egenskaper, säger Anna Ryberg Ågren.
Boverkets egen vägledning gör samma åtskillnad mellan olika skeden i ett projekt. Myndigheten skriver att generiska klimatdata kan vara det bästa valet tidigt, när det ännu inte är känt vilka produkter som ska byggas in. När produkter och leverantörer har valts kan uppgifterna ersättas med specifika EPD:er. Boverket anger också att typiska genomsnittsvärden kan vara mer relevanta när material jämförs och väljs, medan specifika klimatdata ger en mer korrekt bild av den färdiga byggnaden.
Det innebär samtidigt att kalkylatorn inte visar vilken klimatpåverkan en viss betong-, stål- eller limträprodukt som finns på marknaden har. Boverket beskriver generiska klimatdata som genomsnittliga värden representativa för svenska förhållanden, medan EPD:er är produkt- och leverantörsspecifika.
När det gäller limträ uppger Svenskt Trä att valet av EPD-data inte har gjorts för att få ett lägre resultat. Enligt organisationen visar de aktuella EPD:erna för svenskt limträ tvärtom högre värden än motsvarande uppgifter i Boverkets databas. Därför har Bimobject, som utfört klimatberäkningarna, använt de högre värdena. Konstruktionsritningarna har tagits fram av Tyréns. Att Bimobject ansvarat för klimatberäkningarna och Tyréns för konstruktionerna framgår även av materialet som publicerades när verktyget lanserades i maj.
Frågan om hur aktuella generiska klimatdata är berör inte enbart betong. I ett underlag som Boverket publicerade 2026 konstateras exempelvis stora skillnader mellan databasens typiska värden och aktuella EPD:er för vissa stålprodukter. För vissa konstruktionsstål redovisas EPD-värden som ligger 70–80 procent under databasens typiska värde.
Svenskt Trä säger att kalkylatorn därför ska följa utvecklingen i Boverkets databas.
– Ur ett större perspektiv kan man konstatera att alla material kommer att behövas i sina mest hållbara versioner när byggsektorn ställer om. Framstegen inom exempelvis klimatförbättrad betong är givetvis viktiga. Det är också därför vi kommer uppdatera verktyget i takt med Boverkets data varje år, säger Anna Ryberg Ågren.
Kalkylatorns nuvarande information anger att Boverkets typiska generiska klimatdata från 2025 används. Boverket publicerade den nu gällande versionen av sin klimatdatabas den 21 januari 2026. Databasen uppdateras enligt myndigheten årligen eller vid behov.
Själva jämförelsen omfattar produktskedet A1–A3 samt transporter och byggspill i A4 och A5. Bara stommen räknas in. Grundläggning, fasad, tak och sekundärt bärverk ingår inte.
– Det är även viktigt att ta till vara de olika materialens styrkor och egenskaper utifrån byggnadens funktion och krav. I hallkonstruktioner tror vi att det finns stor potential att öka andelen stommar i trä. Där kan limträ vara en väldigt effektiv och rationell lösning, säger Anna Ryberg Ågren.
Hallar för industri och lager är en stor del av den marknad som kalkylatorn riktar sig mot. Enligt uppgifter från Prognoscentret som Svenskt Trä hänvisar till byggdes omkring 2,4 miljoner kvadratmeter ny industribyggnadsyta i Sverige under 2025. Omkring tre fjärdedelar uppges ha byggts med stålstomme, medan trä och betong stod för omkring 10 procent vardera.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.