I FOKUS JUST NU

FLER ARTIKLAR arrow

Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet

Magnus Höij

Magnus Höij har varit journalist och bevakat IT, webb och modern kommunikation i många år. Han har även varit förbundsdirektör för Innovationsföretagen, branschorganisationen för arkitektkontor och teknikkonsulter. Nyfiken och framtidsinriktad med basen i Falun.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.

Valet är nära och på måndag morgon drar arbetet med att forma en ny regering igång. Allt talar för att detta arbete kommer att ta tid.

Politiken och dess företrädare, såsom regeringen, lär därför inte formas i närtid. Men vi har ändå försökt identifiera några av de viktigaste frågorna. Och några tankar på svaren.

1. Hur stort blir uppdraget för en ny minister?

Idag har dagens bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson ett stort fögderi. Det är långt ifrån givet att en ny regering kommer att lägga ett så brett uppdrag på en ny ministerpost. Det har inte varit ovanligt att bostadsfrågorna hanterats av en minister, medan infrastruktur hanterats av en annan. Inte sällan har uppdraget kombinerats med andra frågor, exempelvis digitalisering eller civilsamhällesfrågor.

Dessutom sorterar idag bostadsfrågorna och infrastrukturen under Peter Kullgrens ledning på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Det är en rimlig utgångspunkt att bostadspolitiken och byggpolitiken kommer att sorteras på ett annat sätt efter valet. Och med tanke på uppdragets storlek talar mycket dessutom för att de kommer att hanteras av två olika ministrar.

2. Får en ny minister en framskjuten position i en ny regering?

Det är ingen tvekan om att byggfrågorna är politiskt viktiga. Vissa partier och vissa företrädare har dessutom en tydlig profil mot exempelvis bostadspolitiken. Tydligast av alla är sannolikt Vänsterns partiledare, Nooshi Dadgostar, som varit med och grundat proteströrelsen “Alby är inte till salu”, där bostadspolitiken varit central. Vänstern driver idag frågan om “stopp för marknadshyror” hårt.

Samtidigt uppfattas portföljen med bostadspolitik som något mindre profilerad jämfört med tyngre statsrådsposter, såsom finansminister, justitieminister och utrikesminister. I en kommande fördelning av ministerposter mellan olika partier lär uppdraget som bostadsminister att fördelas senare än många andra.

3. Blir politiken annorlunda efter valet?

Frågorna som kommer att prioriteras i förhandlingarna lär inte ha bostadspolitiken överst, även om vissa partier lär driva frågor kopplat till “stopp för marknadshyror”. Detta kan bli en viktig fråga för en ny regering om valresultatet lutar åt vänster. I så fall kan detta också få konsekvenser för byggandet.

Regelförändringar kan också komma, inte minst kopplat till strandskyddet. Planfrågorna är en bubblare, men kan få utrymme beroende på vilka som sitter vid förhandlingsbordet.

Frågor som rör stadsutveckling, arkitektur och kulturella kvaliteter är inte lika centrala, även om det finns tendenser till att politiken vill styra utformning och den byggda miljön mer än tidigare. Det är dock högst osannolikt att detta blir en bärande del av en ny bostadspolitik. Ok en ny regering lutar åt höger och om ministern har en egen agenda kring dessa frågor kan det dock inte uteslutas.

Inför valet 2014 lanserade även Alliansen tanken på nya stambanor och höghastighetståg, Sverigebygget, något som fick en hel del uppmärksamhet nära inpå valet. Vi vet nu att politiken svängt ett antal gånger efter det beskedet. Om politiken lutar mer åt höger lär biltrafik och vägar få mer utrymme i de politiska utspelen, om politiken lutar mer åt vänster lär järnvägen få en starkare roll. Frågor om Inlandsbanan och kopplingar mot totalförsvarets behov lär vara dominerande.

4. Vem blir ny minister?

Nuvarande minister, Andreas Carlson (kd), har under sina år stärkt sin roll, både i regeringen, hos myndigheterna runt honom och i den bredare branschen. Trots bredden i uppdraget åtnjuter han idag ett relativt brett stöd. Om dagens regeringsunderlag, Tidö-regeringen, får förtroende att fortsätta arbetet är Andreas Carlson högt sannolikt en stark kandidat för att fortsätta sitt arbete.

En ny Tidö-regering kommer, om den får förtroende, att innehålla ett antal sverigedemokratiska ministrar. Bostadsfrågor och infrastruktur kan vara lockande för ett parti som har både starka åsikter om landsbygd och om modern arkitektur. Det är inte uteslutet att det i så fall bidrar till att Andreas Carlson får flytta på sig.

Om det blir en regering som lutar åt vänster är det inte uteslutet att vänsterpartiet vill vara med och driva bostadsfrågorna, även om det inte blir med en ministerpost. Det kan tala för en mer vänsterlutande kandidat. Socialdemokraten Johan Danielsson hade uppdraget en kort tid under Magdalena Anderssons tid som statsminister. Hans profil mot fackliga frågor och hans tidigare erfarenhet från uppdraget kan vara en fördel, även om han idag sitter i EU-parlamentet. Socialdemokraternas nuvarande bostadspolitiska talesperson, Joakim Järrebring är ett annat alternativ till bostadsministerposten.

Läs mer