Vad krävs för att Sveriges byggsektor ska hålla sig inom Parisavtalets gränser? Boverkets föreslagna gränsvärdesnivåer riskerar att leda till utsläpp som tredubblats mot Parisavtalets 1,5‑gradersmål. Love Berger-Vieweg, hållbarhetsspecialist på Wingårdhs, gästar Studio ByggFramtid för att berätta om Reduction Roadmap Sverige – det forskningsbaserade ramverket som sätter vetenskapligt förankrade gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Svevia öppnar en ny mottagningsanläggning för förorenade schaktmassor vid Gräfsåsen utanför Östersund. Med kapacitet för både rening och återvinning av massor blir den ett nytt regionalt nav för cirkulär resurshantering i norra Jämtland. Invigningen sker den 26 augusti, men anläggningen har redan börjat ta emot material från entreprenörer i regionen. Här ska förorenade jordar, sandningssand, asfalt och betong tas om hand, behandlas och – om möjligt – återanvändas i nya anläggningsprojekt.
Från 1 juli 2025 skärper Danmark kraven på byggsektorns klimatpåverkan med bindande gränsvärden som minskar tillåtet utsläpp per kvadratmeter med hela 40 procent. Det gör Danmark till ett av de första länderna i världen med ett heltäckande klimatregelverk för nya byggnader.
Trots växande behov av äldreboenden runtom i Sverige upplevs nuvarande byggregler som ett hinder snarare än ett stöd. Det visar Hemsös nya rapport ”Från yxiga regler till smarta val”, som bygger på enkäter med personal i äldreomsorgen samt intervjuer med beslutsfattare på lokal och nationell nivå.
Trots lågkonjunktur, högre räntor och en trög offentlig sektor går elektrifieringen och klimatomställningen vidare – i alla fall i industrin. Men branschföreträdare efterlyser högre krav och snabbare beslut, inte minst från offentliga beställare.
Byggprodukter stod för drygt 27 procent av den plast som sattes på den svenska marknaden under 2023 – motsvarande cirka 247 000 ton. Trots detta återvanns mindre än 10 000 ton plastavfall från byggsektorn, enligt en ny rapport från IVL och Profu på uppdrag av Naturvårdsverket.
Annons: När det gäller att skydda konstruktioner från vattengenomträngning finns det få lösningar som är lika beprövade och pålitliga som PREPRUFE®. Använt på över 90 miljoner kvadratmeter världen över under 25 år är detta en produkt i absoluta världsklass.
Kostnadsexplosion, svag produktivitet och ineffektiva upphandlingar urholkar värdet av Sveriges största infrastruktursatsning någonsin. Innovationsföretagen kräver ett systemskifte – och pekar ut tio vägar framåt.
I takt med att byggsektorn jagar varje kilo koldioxid i jakten på klimatneutralitet har behovet av mer finmaskiga verktyg för klimatberäkningar vuxit. Nu tar Sverige en ledarroll genom att stå bakom en ny internationell standardserie som möjliggör en heltäckande och vetenskapligt förankrad bedömning av träbaserade produkters klimatpåverkan. Det handlar inte bara om kolinlagring i trä – utan om hela kedjan från skogsbruk till materialsubstitution.
Projektutvecklaren är den aktör som har störst möjlighet att påverka vilket material som det slutligen blir i ett byggprojekt. Därefter kommer arkitekten, visar en undersökning från Swisspearl där 200 arkitekter har intervjuats i Norden. Men svenska arkitekter anser sig ha mindre möjlighet att påverka jämfört med kollegor i grannländerna.