
I mitt arbete möter jag ofta en frustration från arkitekter som vill komma in tidigare i projekten. Samtidigt har analyser och studier ofta tagits fram av andra aktörer och arkitekten har fått förhålla sig till slutsatserna snarare än att vara med och forma dem.
Jag tror att AI kan förändra den spelplanen till arkitektens fördel. Debatten om AI i arkitektbranschen handlar ofta om effektivisering, om bilder som kan genereras på sekunder, anbud som kan granskas snabbare eller om processer som ska automatiseras. Det är viktiga frågor, såklart. Men potentialen är ännu större än så. Jag tror att AI kan ge arkitekter bättre förutsättningar att förstå sina beställare.
God arkitektur kommer även i framtiden att vara arkitektens viktigaste uppdrag. Behovet kommer fortsatt att vara stort av att förstå platsen, gestalta rum och omsätta komplexa behov till fungerande och hållbara miljöer.
Men vi behöver också förstå våra beställare och brukarna bakom uppdragen ännu bättre. Med verktyg som ChatGPT och Claude går det idag att på kort tid sammanfatta forskning, analysera stora mängder text eller siffror, identifiera mönster och sätta sig in i komplexa verksamheter på ett sätt som tidigare hade tagit betydligt längre tid. AI ersätter inte specialistkompetens eller gör analysen åt oss men det innebär att tröskeln för att ta del av kunskap har blivit betydligt lägre. Det är en viktig skillnad.
Under lång tid har kunskap om målgrupper, beteenden, verksamhetsutveckling och marknadstrender ofta funnits hos andra aktörer. Arkitekter har naturligtvis kunnat ta del av resultaten, men sällan haft samma möjligheter att själva bearbeta stora mängder information eller snabbt sätta sig in i nya områden.
En beställare söker sällan enbart en byggnad eller en park utan ofta en lösning på ett problem
Idag ser förutsättningarna annorlunda ut. Inför en pitch, en tävling eller ett första möte med en ny beställare kan det vara möjligt att på några timmar skapa sig en betydligt djupare förståelse för verksamheten än vad som tidigare var realistiskt. Vilka utmaningar står er beställare inför? Vad finns det för målgrupper? Hur ser brukarnas behov ut? Vilka trender påverkar marknaden? Vilka erfarenheter finns från liknande projekt? Med mer kunskap skapas förutsättningar att komma bättre förberedda till mötet med beställaren.
En beställare söker sällan enbart en byggnad eller en park utan ofta en lösning på ett problem. Det kan handla om att skapa bättre arbetsmiljöer eller utveckla en stadsdel. Ju bättre förståelse arkitekten har för det problemet, desto större är möjligheten att bidra med rätt lösning.
Jag tror därför att arkitekter behöver se sig själva i högre grad som rådgivare. Det innebär inte att gestaltningen blir mindre viktig. Tvärtom. Men den som kan kombinera stark gestaltning med en djup förståelse för beställarens verksamhet kommer att kunna skapa större värde. Då blir arkitekten inte bara den som formger svaret, utan också en viktig part i att definiera frågan.
Samtidigt finns det en viktig förutsättning. AI ger tillgång till nya verktyg och nya möjligheter att ta del av kunskap, men det är fortfarande nyfikenheten som avgör hur långt man kommer. Den som vill förstå nya arbetssätt, utforska nya möjligheter och utveckla sin kompetens kommer att ha ett tydligt försprång.
AI kommer sannolikt att göra arkitekter bättre på många delar av yrket, även gestaltning. Men när fler får tillgång till samma verktyg blir förståelsen för verksamheten ännu viktigare. I längden tror jag att det verkliga värdet finns hos den som kan kombinera god gestaltning med förmågan att vara en strategisk rådgivare.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.