
“Nyexaminerade arkitekter bör vara inställda på stor konkurrens om jobben, även om konjunkturläget har stabiliserats.” Så summeras arbetsmarknaden för arkitekter när Saco, centralorganisationen för ett stort antal fackliga organisationer inom tjänstemannayrken, bedömer framtidsutsikter för olika yrkesgrupper.
Omvärldstrender som digitalisering, urbanisering och klimatomställningen bidrar förvisso till att behovet av arkitektkompetens ökar. Men slutsatsen blir ändå att konkurrensen om jobben på både kort och lång sikt är hård.
Saco bedömer att antalet yrkesverksamma arkitekter fortsätter att öka på en marknad där behovet av exempelvis nya skolor och förskolor är lågt. Även behovet av nya bostäder bedöms fortsatt vara lågt.
Samma mörka bild gäller för inredningsarkitekter. Saco skriver i sin rapport: “I lågkonjunktur har inredningsarkitekter haft en svagare ställning på arbetsmarknaden än andra arkitekter på grund av sin specialisering.”
Slutsatsen blir att det förväntas vara hård konkurrens både idag (2026) och år 2031.
Prognosen för arkitekter bedöms vara relativt tillförlitlig, enligt Saco: en fyra på en femgradig skala. Det som kan påverka och förändra prognosen är både ekonomi, omvärldskonjunkturen och olika politiska beslut. För inredningsarkitekter landar bedömningen i att prognosen är helt tillförlitlig, med en femma på samma skala.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.