I FOKUS JUST NU

FLER ARTIKLAR arrow
T-centralen är navet i Stockholms tunnelbana. Nu växer det underjordiska nätet, allt medan tidplan och kostnader utmanas. (Foto: Pixabay)

Tre snabba om: Miljardgapet i nya tunnelbanan

T-centralen är navet i Stockholms tunnelbana. Nu växer det underjordiska nätet, allt medan tidplan och kostnader utmanas. (Foto: Pixabay)

Jennie Nysted

Jennie Nysted är journalist och redaktör med erfarenhet från finans, bostadsmarknad och snabbväxande digitala redaktioner. Hon har lett nyhetsarbetet på Dagens PS och arbetar i dag med innehåll inom bostad och hushållsekonomi med fokus på framåtrörelse och hållbarhet i alla led.

Tre mil nya spår, 18 stationer och en slutkostnadsprognos på 99,8 miljarder kronor. Mitt under pågående utbyggnad visar Region Stockholms genomlysning av den nya tunnelbanan emellertid ett gap på 22,9 miljarder kronor mot befintlig finansiering och fattade beslut. I veckans tre snabba förhör vi oss om läget med Per Ling-Vannerus, förvaltningschef för förvaltning för utbyggd tunnelbana, Region Stockholm.

Inställda avgångar, signalfel och löv på spåren? Alla har vi sannolikt fått känna på en försening i kollektivtrafiken. Den här gången är det dock själva tunnelbanebygget som inte håller tidtabellen, vilket framgår av den översyn som Region Stockholm presenterade den 25 september.

Här har man räknat på kostnader, tidplaner och återstående arbeten i samtliga delar av den nya tunnelbanan. Resultatet flyttar flera viktiga hållpunkter i framåt. Barkarby går från 2027 till 2028 och Arenastaden från 2028 till 2029. För Nacka och Söderort flyttas trafikstarten från 2030 till 2032, medan Älvsjö nu bedöms kunna öppna 2037. En försening som ser ut att bli dyrköpt.

Så hur hamnade vi här och vad går fortfarande att påverka? Här delar Per Ling-Vannerus, förvaltningschef för förvaltning för utbyggd tunnelbana, sin bild av läget.

Per Ling-Vannerus, förvaltningschef för Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana. (Foto: Region Stockholm/Jann Lipka)

Per Ling-Vannerus, förvaltningschef för Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana. (Foto: Region Stockholm/Jann Lipka)

1. Det här är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Hur ovanligt är ett finansieringsgap på 22,9 miljarder kronor i ett projekt av den här storleken?

– Det är ett känt problem att många stora projekt har en finansiering där man kraftigt underskattar kostnaden för risker under en lång byggtid. Hur vanligt eller ovanligt ett finansieringsgap på 22,9 miljarder kronor är kan jag inte svara på. 

2. Vad kan ni konkret göra nu för att hålla tillbaka ytterligare kostnadsökningar?

– En viktig skillnad jämfört med tidigare prognoser är att framtida risker nu synliggörs och ingår i prognosen. Alla risker som har en högre sannolikhet än 70 procent att falla ut finns nu med. Det gör även en riskreserv för alla projekt. Totalt summerar riskerna till 9,8 miljarder kronor. Vår ambition är att hantera en del risker medan annat ligger utanför vår kontroll, som exempelvis kostnadsutvecklingen i bygg- och anläggningssektorn. Med genomlysningen får vi en mycket mer heltäckande bild av projektens förutsättningar och utveckling fram till 2037.

3. Finns det i dag en realistisk finansiering för hela tunnelbaneutbyggnaden?

– Nej, genomlysningen visar att den beslutade finansieringen inte kommer att räcka, utan att det saknas 22,9 miljarder kronor fram till 2037.

Läs även: Innovation i världsklass – tre svenska styrkor i samhällsbyggandet

Läs mer