
Andreas Sjölander, KTH, Amrita Hazarika, Chalmers och Hanbang Zou, Lunds universitet.

Andreas Sjölander, KTH, Amrita Hazarika, Chalmers och Hanbang Zou, Lunds universitet.
Amrita Hazarika, Chalmers
Amrita Hazarika nomineras till Årets Betongforskare för sin forskning om alternativa bindemedel och vägar mot mer resurseffektiva och klimatanpassade cement- och betongsystem.
I avhandlingen Natural low kaolinite clays and volcanic materials as SCMs: activation, hydration pathways and porosity evolution undersöker hon hur naturliga leror med låg kaolinithalt och vulkaniska material kan användas som kompletterande cementersättningsmaterial, SCM. Det är ett forskningsområde med stor betydelse för betongbranschens möjligheter att minska klimatpåverkan utan att tappa kontroll över funktion, beständighet och teknisk prestanda.
Genom att studera aktivering, hydratiseringsförlopp och porutveckling bidrar Amrita Hazarika med kunskap som är viktig när nya material ska gå från laboratoriet till praktisk användning. Hennes arbete ligger nära en av branschens stora framtidsfrågor: hur betongens klimatavtryck kan minskas samtidigt som materialets robusthet och livslängd säkras.
Amrita Hazarika nomineras för forskning som kombinerar materialvetenskaplig precision med tydlig relevans för betongens framtida råvarubas.
Andreas Sjölander, KTH
Andreas Sjölander nomineras till Årets Betongforskare för sitt arbete med digitalisering, bildanalys och artificiell intelligens som verktyg för att förstå, dokumentera och bedöma sprickor i betongkonstruktioner.
Inom projektet A Semi-Autonomous Labelling Framework for Cracked Concrete Imagery using Deep-Learning Models har han arbetat med metoder där deep learning kan användas för att analysera bilder av sprucken betong. Det är ett område med stor praktisk betydelse för besiktning, underhåll och förvaltning av befintlig infrastruktur.
När stora mängder betongkonstruktioner ska följas upp, repareras och livslängdsförlängas blir det allt viktigare att kunna samla in, tolka och använda skadeinformation på ett mer systematiskt sätt. Andreas Sjölanders forskning bidrar till just detta: bättre beslutsunderlag, effektivare tillståndsbedömningar och en tydligare koppling mellan digital teknik och konkret konstruktionskunskap.
Andreas Sjölander nomineras för forskning som visar hur avancerade digitala metoder kan stärka både kvalitet, produktivitet och underhållsstrategier i betongbyggandet.
Hanbang Zou, Lunds universitet
Hanbang Zou nomineras till Årets Betongforskare för sin forskning om självreparerande betong och nya biologiskt baserade lösningar för mer hållbar infrastruktur och effektivare underhåll.
I rapporten Self repairing concrete via fungal agents for sustainable infrastructure and construction maintenance undersöker han hur svampbaserade agenter kan bidra till att reparera sprickor i betong. Det är ett forskningsfält som riktar in sig på en av betongens mest centrala utmaningar: hur konstruktioner kan få längre livslängd, lägre underhållsbehov och bättre funktion över tid.
Självreparerande betong är fortfarande ett område under utveckling, men potentialen är stor. Om sprickor kan hanteras tidigare och mer automatiskt kan det påverka både beständighet, resursanvändning och kostnader för drift och underhåll. Hanbang Zous arbete bidrar med kunskap i gränslandet mellan materialteknik, biologi och hållbart byggande.
Hanbang Zou nomineras för forskning som öppnar nya möjligheter för framtidens betongkonstruktioner, där hållbarhet inte bara handlar om lägre klimatpåverkan utan också om längre livslängd och smartare underhåll.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.