
När jag började köra lastbil för ungefär tjugo år sedan var det primära språket på byggena svenska. Idag ser det helt annorlunda ut och majoriteten av de arbetare man träffar på lite större byggen pratar i bästa fall engelska men oftast rumänska eller polska. Det händer då och då att man får förlita sig på kroppspråk och tankeläsning vid lossning.
Är man en erfaren chaufför har man en fördel, för då vet man att när kunden säger “water, water”, ofta det enda han kan på engelska utom möjligen “fuck”, så betyder det inte att han är törstig utan att han vill att man häller i flytmedel i betongen. Det är inte alldeles glasklart för en nybörjare även om det är en grundregel att man inte får tillsätta vatten i betongen.
Häromdagen var jag på ett rännjobb där det snabbt visade sig att man inte pratade vare sig svenska eller engelska. Egentligen inget bekymmer, jag lade på formolja på rännan och körde ut den till punkten på plattan där jag ville börja lossa och sedan följde ett samarbete utan några som helst problem, endast med ordet “ok”. Det skulle lossas till en stor platta och en liten till en soptunna och det gick finfint. Jag reflekterade över vår konversation när jag åkte därifrån och tänkte att ett enda litet ord kan betyda så många olika saker.
I detta fall betydde ordet “ok” följande:
* vi är redo att börja
* stopp
* vänta lite
* fortsätt
* det räcker just här
* nu är vi klara

I just detta fallet var det snarare det öppna hålet ner till källaren som utgjorde den största risken.
Jag brukar ofta påpeka att bristen på språklig förståelse är ett riskmoment, man måste kunna kommunicera. I just detta fallet var det snarare det öppna hålet ner till källaren (se bilden) som utgjorde den största risken och där hade nog inget ok i världen hjälpt.
Ett inte helt ovanligt fenomen när det kommer till gästarbetare och språket är också att så länge man är på bra humör så kan en del prata lite engelska men så fort de märker att man är irriterad så förstår de helt plötsligt inte ett ord. Detta fenomen uppstår oftast på byggen där gubbarna knappt har sett betong på bild innan så det tar evigheter och betongen hinner bli dålig och chaffisen less. OK! (= det var allt för denna gång, trevlig helg!)

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.