Byggbranschens utsläpp viktig valfråga – men röstar svenskarna på den?
Byggsektorns utsläpp har ett starkt stöd i teorin, men ofta begränsat genomslag i praktiken. (Foto: Unsplash)
Den 13 september i år väntas närmare 7,8 miljoner svenskar gå till valurnan enligt tidigare beräkningar från Statistiska centralbyrån, SCB. Då kan byggsektorns utsläpp bli en viktig valfråga. Att så är fallet framgår av en färsk Novus-undersökning från Sweden Green Building Council, SGBC.
Här uppger varannan svensk, 48 procent, att byggsektorns utsläpp har hög prioritet. Samtidigt har bara 16 procent förtroende för att politikerna tar ansvar i frågan, vilket tveklöst är ett problem.
Ett lika stort aber är att klimatet som valfråga sällan blir det som styr rösten i skarpt läge, trots ett växande klimatengagemang. Här visar väljarforskning att moraliskt viktiga frågor tenderar att trängas undan för vad man anser vara mer akuta problem och värderingar, vilka alltså väger tyngre i valbeslutet.
Inför valet 2022 hamnade klimat- och miljöfrågan följaktligen på en sjätteplats bland väljarnas viktigaste frågor efter sjukvård, lag och ordning, skola samt energipolitik, invandring och integration, enligt en rapport från Novus. Endast 12 procent uppgav att klimatet var deras allra viktigaste fråga.
Det gör förstås inte bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan mindre betydande. Enligt Boverket står sektorn i dag för drygt en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Svenska byggnader står i sin tur för omkring 40 procent av energianvändningen, enligt Naturvårdsverket.
Det borde göra frågan till en av de mest klimatmässigt centrala, om än inte politiskt avgörande. Än.
Så vad skulle krävas för att vända skutan? Går vi tillbaka till forskningen visar studier inom politisk psykologi och statsvetenskap att väljarbeteenden sällan avgörs av en enskild sakfråga. I stället påverkas röstandet av redan nämnda värderingar och partilojalitet.
Enligt en studie publicerad i American Journal of Political Science använder många väljare partier som så kallade “information shortcuts”. Det kan enkelt förklaras som att ett parti fungerar som en genväg för att tolka politiska frågor, snarare än att varje sakfråga bedöms för sig. Utifrån det perspektivet kan ideologi och partidentifikation väga tyngre än enskilda sakfrågor.
Vidare visar forskningen på så kallad “motivated reasoning” som talar för att människor tenderar att tolka politisk information på ett sätt som bekräftar deras redan existerande värderingar och partival. Det framgår av en studie publicerad på ResearchGate och innebär att en och samma sakfråga kan bedömas olika beroende på vilken politisk utgångspunkt väljaren har.
Det här skapar sammantaget ett glapp mellan opinion och valbeteende där frågor som exempelvis byggsektorns utsläpp får högt stöd i teorin, men begränsat genomslag i praktiken.
Vid slutet av dagen är alltså kanske inte den viktigaste frågan om du brinner för bygg- och fastighetssektorns utsläpp, utan vad du faktiskt väljer att rösta på.
Läs mer
Arkitektkontorets profil kräver tydlighet – och något unikt
Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.
Ny handbok för bättre hållbarhetsarbete
Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.
Swerock bygger ny betongfabrik i Sundsvall
Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.