
Med loftgångsdörren Y33 visar Daloc att säkerhet kan förenas med hållbara lösningar. (Foto: Daloc)
Om dörren till den gröna omställningen står vidöppen? Inte än. En milstolpe är det icke desto mindre när en ståldörr nu är Svanenmärkt i en bransch där säkerhetskrav traditionellt vägt tyngre än just klimatpåverkan.
För Daloc, som i veckan tog emot Svanencertifikatet för sin modell Y33 på Nordbygg i Stockholm, har utvecklingsarbetet således handlat om att lösa en rad tekniska utmaningar, vilket Joel Svanström, miljö- och hållbarhetsutvecklare på Daloc, kan bekräfta.
-Den största tekniska utmaningen ligger i materialvalet. För att en dörr ska klara höga brandklasser och inbrottsskydd, krävs ofta tunga material med hög densitet, såsom stål och specifika isoleringsmaterial. Dessa material riskerar att orsaka ett högt klimatavtryck om man inte noga utvärderar och baserar materialvalet med hela livscykeln i åtanke, från råvaruutvinning och transport till livslängd och återvinning, säger Svanström till ByggFramtid.
För att klara de gröna kraven måste minst 75 procent av stålet vara återvunnet eller certifierat. Som Skandinaviens ledande tillverkare av säkra dörrar har det i praktiken inneburit för Daloc att dörrens hela livscykel granskats, från råvaror och tillverkning till funktion, energiprestanda och återvinning.
Resultatet är en ståldörr av 100 procent återvunnet stål som når ett U-värde ned till 0,76 W/m²K. En imponerande siffra som kan ställas mot Svanens gränsvärde på 1,0 och sannolikt sätta press på både tillverkare och beställare.
Vi frågade Joel Svanström vilken förändring han hoppas kunna driva i branschen?
-För beställare ska det vara enklare att göra rätt. Idag finns det väldigt många olika certifieringar och databaser för byggprodukter med varierande och ibland inkonsekventa krav. Svanen är Nordens officiella miljömärkning och en symbol som de flesta känner igen. Vi hoppas att det leder till att miljökrav i upphandlingar blir standard snarare än ett tillval, säger han och fortsätter:
-För oss själva och andra tillverkare branschen hoppas vi att detta sätter en ny standard och det är ett bevis på att det går att kombinera säkerhet med en av världens tuffaste miljömärkningar.

Daloc Y33. Svanencertifierad innovation producerad av 100 procent återvunnet stål. (Foto: Daloc)
Certifieringen får också praktisk betydelse i byggprojekt där Svanenmärkta ytterdörrar kan ge poäng vid miljöcertifiering av fastigheter, givet att de utgör mer än tio procent av byggnadens ytterdörrar.
Det innebär att en enskild produkt kan bidra till att lyfta hela projektets hållbarhetsnivå. En win-win-situation när klimatkraven skärps i både offentliga och privata upphandlingar.
Fördelarna får därmed anses vara uppenbara. Så vad anser Joel Svanström utgör dörrstoppet för branschen i stort, och hur ska fler tunga byggprodukter kunna miljömärkas?
-För tunga produkter som ståldörrar är vi beroende av våra underleverantörer som stålverk, färgproducenter och isoleringstillverkare. Innan storskalig produktion av återvunnet fossilfritt stål och gröna kemikalier är fullt etablerad, är det svårt att nå låga utsläppsnivåer”, säger han till ByggFramtid.
Han förklarar att det idag finns många olika miljöbedömningssystem och att det skulle underlätta för hela branschen med en harmonisering av kraven:
-Med mer enhetliga standarder i Europa skulle mer resurser kunna läggas på faktisk produktutveckling istället för administration.
Fortfarande väger ofta den initiala inköpskostnaden av byggprodukter mycket tyngre än livscykelkostnaden och klimatpåverkan. För att lösa detta krävs det att regelverk och ekonomiska incitament styr mot de produkter som är bäst för miljön på lång sikt, avslutar han.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.