På avbytarbänk: Outnyttjad arbetskraft med miljardpotential

Det här ska handla om funktionsnedsättning och de hinder som uppstår när arbetsliv och samhälle inte är utformade för alla. En funktionsnedsättning är enligt Socialstyrelsens definition en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i stället mötet mellan individen och omgivningen och de begränsningar som uppstår där. Och de börjar tidigt.

Redan i skolåldern riskerar barn och unga med funktionsnedsättning att hamna utanför det stöd och den gemenskap som ska ge dem samma möjligheter som andra elever.

Inför riksdagens omröstning om regeringens nya skolreform varnade Funktionsrätt Sverige nyligen för att förslagen kan leda till ökad segregation och sämre stöd för elever med funktionsnedsättning. Organisationen, som samlar ett femtiotal svenska funktionsrättsförbund, menar bland annat att minskade stödinsatser och ökade möjligheter att placera elever utanför ordinarie undervisning riskerar att förstärka ett utanförskap som senare också märks på arbetsmarknaden.

Hur är då detta relevant för dig som verkar i byggbranschen? Samtidigt som personer med funktionsnedsättning ofta möter hinder redan i skolan finns liknande utmaningar även för unga generellt på väg in i byggbranschen.

Trots att sektorn rymmer hundratals yrkesroller söker många unga fortfarande praktik inom ett fåtal traditionella hantverksyrken, samtidigt som vägen in i mer tekniska, digitala och specialistinriktade roller ofta är otydlig, vilket ByggFramtid tidigare kunnat berätta.

Resultatet blir ett glapp mellan branschens faktiska kompetensbehov och vilka som hittar in.

– I dag är det nästintill omöjligt att komma vidare ut på arbetsmarknaden utan en gymnasieutbildning, och ofta krävs även vidareutbildning. Cirka 15 procent av alla elever går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. En stor andel av dem har en funktionsnedsättning, exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD eller språkstörning, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Han menar att många elever inte får rätt stöd under skolgången och att dagens utbildningsmodeller bygger på en alltför snäv norm.

– Vi vill se en skola med tillräckliga resurser och kompetens för inkluderande lärmiljöer som skapar förutsättningar för alla barn att utvecklas till sin fulla potential. Just nu ser vi en oroande utveckling mot en alltmer segregerad skola, där barn från början delas upp på ett sätt som riskerar att leda till fortsatt utanförskap genom livet, säger han till ByggFramtid. 

Enligt organisationen riskerar bristande stöd i skolan att få långsiktiga konsekvenser långt bortom klassrummet. När elever tidigt tappar fotfästet ökar också risken för ett långvarigt utanförskap senare i livet.

– Arbetsgivare är generellt inte tillräckligt bra på att ta tillvara den kompetensen. Personer med funktionsnedsättning är en av arbetsmarknadens största outnyttjade resurser, säger Mårtensson.

Enligt SCB låg sysselsättningsgraden under 2025 på 52 procent bland personer med funktionsnedsättning, jämfört med 81 procent i övriga befolkningen.

– Det gapet beror inte på bristande vilja hos individerna, utan på strukturella hinder, konstaterar Mårtensson. 

Samtidigt som bygg- och industribranschen länge kämpat med kompetensförsörjningen står personer med funktionsnedsättning fortfarande långt från arbetsmarknaden. Det bekräftas i Samhalls rapport Värdet av outnyttjad kompetens, där företaget beskriver en stor outnyttjad potential både för arbetsgivare och för samhällsekonomin.

Enligt rapporten skapas ett samhällsekonomiskt värde på minst 160 000 kronor per år för varje person som anställs inom Samhall, främst genom ökad produktivitet och minskade offentliga kostnader.

Samtidigt som bygg- och industribranschen länge pekat på stora kompetensbehov pågår en bredare diskussion om hur väl systemen fungerar för dem som står längst från arbetsmarknaden.

I sitt remissvar på den statliga Samhallutredningen efterlyser Diskrimineringsombudsmannen, DO, därför större fokus på rättigheter, tillgänglighet och kvalitet i stödet till personer med funktionsnedsättning.

Det finns dock företag som försökt hitta nya vägar för kompetensförsörjning. Ett exempel är byggföretaget Lindbäcks, som tidigare samarbetat med Samhall inom delar av sin fabriksverksamhet, vilket PT i fjol kunde rapportera. I dag säger företaget att samarbetet fungerade mycket väl men att samarbetet tyvärr inte längre är aktivt.

I ett mejl till ByggFramtid förklarar bolaget att det hänger samman med neddragningar i produktionen och ett förändrat ekonomiskt läge, vilket sätter fingret på ännu en knäckfråga i byggsektorn.

När företag väljer att nyttja värdet i inkluderande rekrytering blir satsningarna snabbt sårbara om konjunkturen viker och kostnader ska kapas.

Vänder vi på det förändras byggsektorn snabbt. I takt med ökad industrialisering och fler tekniska arbetsmoment breddas behovet av kompetenser. Det innebär att roller kopplade till byggproduktion inte enbart rör traditionellt byggarbete, utan även logistik, service, administration, materialhantering och digital dokumentation. En väg in för nästa generation med funktionshinder. Kanske även en win-win-situation om vi återknyter till Samhalls rapport och samhällsvinsterna som kan göras om fler människor arbetar.

Så vad är det som saknas för att fler arbetsgivare ska gå från ambition till konkret handling?

Frågar du Nicklas Mårtensson på Funktionsrätt blir svaret långsiktiga insatser genom hela utbildningskedjan för att bryta utvecklingen. Här är folkhögskolor en viktig brygga vidare mot arbete eller studier.

– Unga med funktionsnedsättning har rätt till kontinuerligt stöd under hela skoltiden, och det behövs sedan fler vägar ut i arbetslivet. Vi vet också att unga med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland unga som varken arbetar eller studerar, UVAS. Det visar hur viktigt det är att insatserna inte upphör vid skolans slut, säger han.

En del av den bryggan är behovet av bättre stöd till arbetsgivare.

– Höjda lönebidragsnivåer och fler riktade satsningar på unga med funktionsnedsättning ser vi som viktiga förutsättningar, säger Mårtensson.

Funktionshinder i byggsektorn, eller faktiskt i vilken bransch som helst, kan inte enbart begränsas till en enskild fråga om en utsatt grupp vid sidan av spelet. När fler människor får möjlighet att växa i arbete vet vi att stora samhällsvinster kan göras.

Samtidigt präglas rekryteringar inom bygg fortfarande av kostnadspress och föreställningar om vem som platsar i laget. För att ta oss förbi de stora värdeorden och in i verkligheten behöver både arbetsgivare och personer med funktionsnedsättning därför få rätt stöd att hjälpa varandra.