
Det brukar sägas att mycket vill ha mer. Just “mer” är även en lockande lösning inom samhällsbyggnad. Fler bostäder. Större investeringar. Högre krav. Ny teknik. Men när blir mer egentligen bättre? I veckans byggstenar synar vi de politiska vägvalen inför valet, innovationerna som kapar mest utsläpp och betongprojekt där säkerhetsmarginalerna riskerar att kosta mer än de smakar.

Om 33 dagar är det val i Sverige. Under våren har ByggFramtid granskat riksdagspartiernas besked om bostäder, infrastruktur, elektrifiering och hållbar tillväxt. Nu samlar vi de viktigaste beskeden och skiljelinjerna, tillsammans med frågorna som fortfarande väntar på svar.

Var gång det byggs en väg, ett bostadsområde tar form eller en tunnel sprängs ut uppstår enorma mängder jord, sten och berg som ska ge plats åt ny infrastruktur. Med nya riktlinjer vill Naturvårdsverket nu att dessa schaktmassor ska återanvändas i stället för att bli avfall. Men hur ska det fungera i praktiken?

Plötsligt säger man det bara: Det var bättre förr. Sedan klänger man sig envist fast vid det förgångna. Men vad händer när politiska mål möter demografi, arbetslivet förändras snabbare än regelverken och branschen själv lyfter fram de initiativ som faktiskt gör skillnad? I veckans byggstenar alternerar vi mellan bostadspolitik, sjukfrånvaro och en uppiggande dos framtidstro.

Förra året bjöd på nya perspektiv, inspirerande föreläsare och kloka inspel om hur vi bygger smartare och mer hållbart. I september är Framtidsdagen tillbaka med en alldeles egen innovation. I veckans tre snabba berättar Roger Andersson, publisher på ByggFramtid mer.

Vad kan Kalle Anka och AI rimligen ha gemensamt med Stockholms hamnkvarter eller Trafikverket? Och hur kan byggsektorn årligen gå miste om värden motsvarande omkring 164 miljarder kronor? Vi hoppas det ska klarna i veckans byggstenar.

På ena planhalvan, en byggbransch som alltjämt jagar kompetens. På avbytarbänk, en stor grupp människor som vill arbeta, men ändå inte nämns i branschens rekryteringsstrategier. Än mindre ses som en naturlig del av framtidens kompetensförsörjning.

EU vill göra våra städer grönare och mer motståndskraftiga. I urbana områden får grönytor inte minska fram till 2030 – och ska därefter öka. Nu växer frågan: vad betyder det för byggandet?

Sverige har en stark tradition av att ta sig an stora samhällsutmaningar. Vilka samtal behöver vi föra nu för att göra det igen?

Ekonomi, arbete och trygghet seglar upp som de viktigaste frågorna för unga i Sverige. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2026, baserad på nära 15 000 intervjuer med personer mellan 15 och 24 år.