MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Minns du när AI bara var en trend som plöjde genom näringslivet? Nu kan du inte längre välja om du ska hoppa på tåget eller inte. (Foto: Pixabay)

Produktivitetskris eller mätproblem? Ny rapport lyfter miljardförlust

Minns du när AI bara var en trend som plöjde genom näringslivet? Nu kan du inte längre välja om du ska hoppa på tåget eller inte. (Foto: Pixabay)

Jennie Nysted

Jennie Nysted är journalist och redaktör med erfarenhet från finans, bostadsmarknad och snabbväxande digitala redaktioner. Hon har lett nyhetsarbetet på Dagens PS och arbetar i dag med innehåll inom bostad och hushållsekonomi med fokus på framåtrörelse och hållbarhet i alla led.

Vad kostar det egentligen när kraven på byggandet ökar snabbare än produktiviteten? Går vi till en färsk rapport på temat blir svaret att svensk byggsektor varje år går miste om miljardvärden. Samtidigt växer en bredare diskussion fram om AI:s roll i framtidens samhällsbyggande.

Problemet är gammalt, rapporten ny, när Newground Alliance i samarbete med Brickanta, riktar strålkastarljuset mot produktiviteten inom bygg.

I rapporten “The Cost of Standing Still”, som bygger på data från bland andra SCB, OECD och Boverket, är utgångspunkten att byggbranschens utmaningar inte enkom rör enskilda förseningar eller kostnadsöverdrag, utan hur effektivt branschen som helhet lyckas skapa värde av de resurser som investeras.

Det här är en fråga som Innovationsföretagen tidigare lyft fram i sin rapport “1200 skäl att tänka nytt”, där man argumenterar för att stora samhällsvärden går förlorade när produktiviteten inte utvecklas i takt med övriga ekonomin. Ett dilemma som även regeringens Produktivitetskommission känner till. 

Samtidigt är bilden omstridd. Byggföretagen menade i fjol att utvecklingen är mer nyanserad och hänvisar bland annat till SNS Konjunkturråds analyser, som visar att byggsektorns produktivitet ökade med omkring 60 procent mellan 1998 och 2021.

Mot den bakgrunden är Newground Alliance och Brickantas rapport fortsatt intressant eftersom den inte viftar bort problemen med bristande kompetens eller teknik. Tvärtom pekar den på informationsförluster mellan projektfaser, omfattande koordinering och svårigheter att återanvända kunskap som de värsta slukhålen.

Rapporten landar därmed också hyfsat nära andra resonemang som återkommer i såväl statliga utredningar som branschrapporter. Med det sagt går författarna bakom just den här rapporten snäppet längre än sina branschkollegor. Åtminstone sett till förluster i kronor och ören.

Stödda av produktivitetsdata från SCB uppskattar de att byggsektorn varje år går miste om värden motsvarande omkring 164 miljarder kronor. 

Det är här AI kommer in i bilden. En gång en fluga som retade upp och kittlade fantasin, är artificiell intelligens inom byggsektorn nu ett etablerat verktyg som ska hantera komplex informationshantering bättre än oss. Även underlätta administrationen mer effektivt än vi kan. Det som däremot inte är målet är att ersätta yrkeskompetens. Det är också rapportens huvudtes.

Den stora potentialen ligger enligt den devisen inte i att automatisera bort byggarbetare eller projektledare. Snarare frigöra tid från informationssökning, dokumenthantering, samordning och uppföljning.

Om beräkningen på 164 miljarder kronor står sig återstår förstås att se, men visst trampar rapporten på en öm tå.  Sverige står inför stora behov av bostäder, infrastruktur och klimatanpassning. Huruvida vi som nation väljer att blicka framåt med AI-glasögon på, eller sticka ned huvudet i sanden, kommer att avgöra om vi arbetar smart, eller bara hårt.

Minns du när artificiell intelligens kunde avfärdas som ännu en knasig trend i näringslivet? Det var då. Nu är frågan inte längre om, utan hur tekniken kan effektivisera byggsektorn, så att vi slipper viga tid åt att gräva fram rätt ritningar och dokumentation. Hörde vi mer tid åt samhällsbyggande…?

Läs mer