
Minns du när AI bara var en trend som plöjde genom näringslivet? Nu kan du inte längre välja om du ska hoppa på tåget eller inte. (Foto: Pixabay)
Problemet är gammalt, rapporten ny, när Newground Alliance i samarbete med Brickanta, riktar strålkastarljuset mot produktiviteten inom bygg.
I rapporten “The Cost of Standing Still”, som bygger på data från bland andra SCB, OECD och Boverket, är utgångspunkten att byggbranschens utmaningar inte enkom rör enskilda förseningar eller kostnadsöverdrag, utan hur effektivt branschen som helhet lyckas skapa värde av de resurser som investeras.
Det här är en fråga som Innovationsföretagen tidigare lyft fram i sin rapport “1200 skäl att tänka nytt”, där man argumenterar för att stora samhällsvärden går förlorade när produktiviteten inte utvecklas i takt med övriga ekonomin. Ett dilemma som även regeringens Produktivitetskommission känner till.
Samtidigt är bilden omstridd. Byggföretagen menade i fjol att utvecklingen är mer nyanserad och hänvisar bland annat till SNS Konjunkturråds analyser, som visar att byggsektorns produktivitet ökade med omkring 60 procent mellan 1998 och 2021.
Mot den bakgrunden är Newground Alliance och Brickantas rapport fortsatt intressant eftersom den inte viftar bort problemen med bristande kompetens eller teknik. Tvärtom pekar den på informationsförluster mellan projektfaser, omfattande koordinering och svårigheter att återanvända kunskap som de värsta slukhålen.
Rapporten landar därmed också hyfsat nära andra resonemang som återkommer i såväl statliga utredningar som branschrapporter. Med det sagt går författarna bakom just den här rapporten snäppet längre än sina branschkollegor. Åtminstone sett till förluster i kronor och ören.
Stödda av produktivitetsdata från SCB uppskattar de att byggsektorn varje år går miste om värden motsvarande omkring 164 miljarder kronor.
Det är här AI kommer in i bilden. En gång en fluga som retade upp och kittlade fantasin, är artificiell intelligens inom byggsektorn nu ett etablerat verktyg som ska hantera komplex informationshantering bättre än oss. Även underlätta administrationen mer effektivt än vi kan. Det som däremot inte är målet är att ersätta yrkeskompetens. Det är också rapportens huvudtes.
Den stora potentialen ligger enligt den devisen inte i att automatisera bort byggarbetare eller projektledare. Snarare frigöra tid från informationssökning, dokumenthantering, samordning och uppföljning.
Om beräkningen på 164 miljarder kronor står sig återstår förstås att se, men visst trampar rapporten på en öm tå. Sverige står inför stora behov av bostäder, infrastruktur och klimatanpassning. Huruvida vi som nation väljer att blicka framåt med AI-glasögon på, eller sticka ned huvudet i sanden, kommer att avgöra om vi arbetar smart, eller bara hårt.
Minns du när artificiell intelligens kunde avfärdas som ännu en knasig trend i näringslivet? Det var då. Nu är frågan inte längre om, utan hur tekniken kan effektivisera byggsektorn, så att vi slipper viga tid åt att gräva fram rätt ritningar och dokumentation. Hörde vi mer tid åt samhällsbyggande…?

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.