Mapei kör till Sverige med ellastbil
Byggkemitillverkaren Mapei utökar sina eldrivna transporter från fabriken i Sagstua i Nord-Odal i Norge till kunder i Sverige. Transporterna genomförs tillsammans med Ruuds Transport, som sedan tidigare sköter en stor del av Mapeis transporter från den norska fabriken.
Enligt Mapei innebär en eldriven transport från Sagstua till Göteborg omkring 800 kilo lägre koldioxidutsläpp än motsvarande transport med diesellastbil. Företaget redovisar däremot inte i pressmeddelandet vilka antaganden om bland annat dieselförbrukning, elproduktion och lastgrad som ligger bakom beräkningen. Inte heller anges hur många svenska leveranser som ska elektrifieras eller hur stora de sammanlagda utsläppsminskningarna väntas bli.
Satsningen i Sverige är en fortsättning på ett arbete som startade flera år tidigare i Norge. Mapei och Ruuds Transport började diskutera elektriska transporter hösten 2021. Under 2024 fick transportföretaget sin första batterielektriska Scania för Mapeis transporter. Samma år skulle ytterligare två eldrivna lastbilar levereras och Ruuds Transport hade byggt elva laddpunkter på flera platser, bland annat vid Mapeis fabrik.
Elektrifieringen har även testats på betydligt längre sträckor än transporterna till Sverige. Sommaren 2024 körde Ruuds Transport ett fullastat batterielektriskt ekipage med cement och kemikalier från Mapeis fabrik till Alta i norra Norge, en sträcka på omkring 1 830 kilometer. Körningen krävde planerade laddstopp och på delar av vägen användes laddare som ursprungligen byggts för personbilar.
Utvecklingen sker samtidigt som elektrifieringen av den tunga trafiken fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Tunga ellastbilar stod under 2025 för omkring en procent av trafikarbetet med tunga lastbilar i Sverige. Diesellastbilar stod för 93 procent. Utsläppen från tunga lastbilar uppgick samtidigt till omkring 4,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Nyregistreringarna visar dock en snabbare förändring än den befintliga fordonsflottan. Under 2025 var 15 procent av de nyregistrerade tunga lastbilarna eldrivna, jämfört med 7 procent året före. Statistiken påverkas samtidigt av att en stor del av de eldrivna fordon som klassificeras som tunga låg i viktsegmentet upp till 4 250 kilo.
Under första halvåret 2026 fortsatte andelen att öka. I juni var 18 procent av de nyregistrerade tunga lastbilarna eldrivna. Trafikanalys har tidigare bedömt att andelen eldrivna tunga lastbilar i nyregistreringen kan öka till omkring 25 procent 2028.
För tunga transporter är tillgången till laddning vid terminaler och andra naturliga stopp en central del av omställningen. Energimyndigheten har därför riktat särskilda stöd till laddinfrastruktur vid bland annat lager, terminaler och anläggningar där lastbilar lastar och lossar. Två tidigare stödomgångar hade fram till våren 2026 resulterat i 35 färdiga laddstationer, medan ytterligare 147 planerades att tas i drift under perioden 2026–2028.
Skillnaden i klimatpåverkan mellan el- och dieseldrivna tunga fordon beror bland annat på hur elen produceras och på vilka utsläpp som räknas in. En europeisk livscykelanalys från International Council on Clean Transportation, ICCT, visar att batterielektriska tunga fordon kan ge minst 63 procent lägre utsläpp över livscykeln än motsvarande dieselfordon med genomsnittlig europeisk elmix. Med helt förnybar el beräknades skillnaden kunna uppgå till omkring 92 procent. Analysen inkluderar både energianvändning och tillverkning av fordon och batterier.
Mapeis svenska satsning omfattar enligt företaget tillsatsmedel till betongindustrin och transporter från Sagstua till kunder på den svenska marknaden.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.