CarlGustav tar kontroll över pressat Strängbetong
Carl-Johan Sahlström, koncernchef CG Group och Pascaline Caron, Head of Funding & Treasury Consolis.
Ägarförändringen gäller från den 1 oktober. Affären offentliggjordes i juni och har därefter prövats av Konkurrensverket. Strängbetong ska enligt beskedet fortsätta som ett självständigt bolag med nuvarande organisation och eget erbjudande på marknaden. Köpeskillingen och hur stor andel CarlGustav Group har förvärvat har inte offentliggjorts.
Bakom formuleringen om en ”majoritetsandel” ligger ett tydligt kontrollskifte. I den icke-konfidentiella sammanfattning som lämnades till Konkurrensverket anges att CarlGustav Group genom aktieöverlåtelsen skulle få ensam kontroll över Strängbetong. Avtalet tecknades den 18 juni och var villkorat av Konkurrensverkets godkännande. Myndigheten registrerade ärendet i juli och fattade beslut den 13 augusti.
Affären innebär också att CarlGustav tar över ett betydligt pressat bolag. Strängbetong redovisade 2025 en omsättning på 1,48 miljarder kronor och ett rörelseresultat på minus 95,6 miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto blev minus 146 miljoner kronor. Året före var resultatet efter finansnetto minus 269 miljoner.
Förlustperioden sträcker sig längre tillbaka. Strängbetong har redovisat negativa rörelseresultat varje år sedan 2022. Summerat uppgår rörelseförlusterna under 2022–2025 till omkring 347 miljoner kronor. Senast bolaget visade ett positivt rörelseresultat var 2021.
Samtidigt har verksamheten krympt. Den redovisade omsättningen har gått från drygt 2,4 miljarder kronor 2021 till 1,48 miljarder 2025. Antalet anställda har under samma period minskat från 934 till 607. Bara mellan 2024 och 2025 minskade medelantalet anställda med 219 personer.
Det är mot den bakgrunden CarlGustav Group nu tar över huvudansvaret för verksamheten. När köpeavtalet presenterades i juni sade koncernchefen Carl-Johan Sahlström till Forum Betong att ambitionen var att Strängbetong skulle kunna koncentrera sig på kärnverksamheten och ”åter blir marknadsledande”. Han uppgav samtidigt att förvärvet finansierades genom ett långsiktigt åtagande från CarlGustav Groups huvudägare.
CarlGustav Group har på kort tid byggt upp en bred verksamhet inom prefabricerade stommar i betong, stål och trä. Koncernen uppger själv att den före Strängbetongaffären hade omkring 650 medarbetare i Sverige och Norge. Bland de senaste affärerna finns övertagandet av Nybetong i Kumla i december 2025 och verksamheten som tidigare tillhörde Benders Byggsystem.
Strängbetong tillför ytterligare drygt 600 anställda och fabriks- och projektverksamhet på elva orter. Räknat på bolagens egna uppgifter får den utvidgade gruppen därmed verksamhet motsvarande omkring 1 250 medarbetare. Strängbetong har tillverkat prefabricerade betongprodukter sedan 1939 och arbetar med hela kedjan från projektering och produktion till montage.
Förvärvet innebär samtidigt att två verksamheter med överlappande erbjudanden samlas under samma kontroll. Det var också den marknad som Konkurrensverket granskade: stomentreprenader med prefabricerade betongelement, från konstruktion och tillverkning till transport, montage och färdig stomme, samt separat försäljning av prefabricerade betongelement i Sverige.
Consolis lämnar inte Strängbetong helt. Den tidigare ägaren behåller en minoritetspost. Consolis har under de senaste åren också investerat i den svenska verksamheten, bland annat omkring 50 miljoner kronor i en ny betongblandarstation vid fabriken i Långviksmon som togs i drift 2025.
Strängbetongs vd Jörgen Persson uppger att den nuvarande organisationen ska bestå efter ägarbytet. CarlGustav Group pekar samtidigt på möjligheter att samordna kompetens mellan bolagen. Den närmare storleken på ägarandelarna, värderingen av Strängbetong och köpeskillingen har inte redovisats offentligt.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.