Byggkriminalitet – detta kan Sverige lära av Finland

Sverige kämpar med en växande byggkriminalitet, medan Finland har tagit stora kliv framåt i arbetet mot arbetslivskriminalitet, människohandel och grå ekonomi. En ny rapport från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) visar tydliga skillnader mellan länderna – och pekar på åtgärder som Sverige kan ta efter.

Rapporten, ”Motverka byggkriminalitet – jämförelse mellan Finland och Sverige”, är författad av Tord af Klintberg och Folke Björk vid KTH:s avdelning för hållbara byggnader. De har gjort arbetet i samarbete med SBUF (Svenska Byggbranschen Utvecklingsfond) och CBE (KTHs Centrum för Byggeffektivitet). Dessa har också finansierat arbetet.

Studien bygger på en omfattande dokumentanalys och 70 intervjuer med experter, myndigheter, fackföreningar och byggföretag i båda länderna.

Finland har bedrivit ett långsiktigt, strukturerat arbete där regeringen, myndigheter och arbetsmarknadens parter samarbetar för att bekämpa oseriösa aktörer inom byggsektorn. Landet har infört skärpt lagstiftning, operativa myndighetsfunktioner och effektiva kontrollsystem som bidragit till att minska kriminalitet inom sektorn.

I Sverige har ansvaret i större utsträckning lämnats till byggföretag, fackförbund och branschorganisationer, vilket gör att kampen mot organiserad brottslighet i byggsektorn blir splittrad och ineffektiv.

Detta har Finland gjort – och som Sverige kan lära av

1. Samlat ansvar på myndighetsnivå
   • Finland har inrättat en särskild enhet inom Skatteförvaltningen som operativt hjälper upphandlande myndigheter att identifiera och utesluta kriminella aktörer.
   • Sverige saknar en motsvarande myndighetssamordning.
2. Skärpt lagstiftning och myndighetssamarbete
   • Finland har infört lagar som skattenummerkrav på byggarbetsplatser, ID-kort för alla arbetare och omvänd momsskyldighet för att stoppa skattefusk.
   • I Sverige finns inga motsvarande samlade åtgärder, och sekretesslagstiftning gör det svårt för myndigheter att dela information.
3. Tät samverkan mellan fack och arbetsgivare
   • I Finland har byggfacket och arbetsgivarorganisationer samarbetat aktivt i lagstiftningsprocesser.
   • I Sverige är samarbetet svagare och initiativen splittrade.
4. Fenomenbaserad förvaltning
   • Finland har implementerat en så kallad fenomenbaserad förvaltning, där olika myndigheter och organisationer samverkar kring specifika samhällsproblem som arbetslivskriminalitet.
   • Sverige saknar en motsvarande strategi, vilket leder till ineffektivt myndighetsarbete.
5. Tuffare krav vid offentlig upphandling
   • Finland kräver att anbudsgivare kan bevisa att de följer lagar och regler innan de får delta i offentliga upphandlingar.
   • I Sverige är kontrollerna svagare, vilket gör det lättare för oseriösa företag att vinna upphandlingar.

Läs rapporten med jämförelser mellan Finland och Sverige här.

FAKTA Kriminalitet inom byggbranschen

Misstänkta bedrägerikonkurser: Enligt en rapport från februari 2025 står byggsektorn för nästan en fjärdedel (26,9%) av alla misstänkta bedrägerirelaterade konkurser, trots att branschen endast utgör en mindre del av Sveriges totala näringsliv.

Byggnyheter

Företagens utsatthet för brott: Svenskt Näringslivs rapport “Brottsbarometern 2024” visar att 36% av företagen har utsatts för brott under det senaste året, vilket motsvarar cirka 120 000 företag. Byggbranschen är en av de mest drabbade sektorerna, tillsammans med handel och besöksnäring.

Svenskt Näringsliv

Anmälda brott: Enligt preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes knappt 1,48 miljoner brott under 2024, vilket är en minskning med 1% jämfört med 2023. Detaljerad statistik specifikt för byggbranschen är dock inte tillgänglig i denna rapport.

Bra.se

Tips om misstänkt brottslighet: Fair Play Bygg, en organisation som tar emot tips om oegentligheter inom byggsektorn, rapporterade i sin årsrapport för 2023 att de sedan starten har mottagit 2 156 tips om misstänkt brottslighet på byggarbetsplatser i Stockholm. Dessa tips har lett till att 163 företag har upptaxerats med över 118 miljoner kronor.

Fairplay Bygg