AI-utvecklad betong användes i datacenterplatta
Vid datacenterbygget i Rosemount i Minnesota, USA, användes omkring 436 kubikmeter betong med ett recept som tagits fram med stöd av artificiell intelligens. Betongen göts i en avgränsad del av en byggnadsplatta, efter att blandningen först hade utvecklats och provats i laboratoriet.
Enligt materialleverantören Amrize hade den utvecklade betongen 35 procent lägre klimatpåverkan och nådde en angiven tidig hållfasthetsnivå 43 procent snabbare än en referensbetong. Siffrorna kommer från projektparternas egna redovisningar.
Meta, som både beställde datacentret och utvecklade AI-tekniken, samarbetade med Amrize och University of Illinois Urbana-Champaign. Amrize levererade råvaror till laboratorieförsöken för att materialen skulle motsvara dem som användes på byggplatsen. Byggentreprenören Mortenson deltog i provningen inför gjutningen.
Modellen föreslår vilka blandningar som ska provas
AI-teknikens uppgift är att välja ut lovande betongrecept innan nya laboratorieförsök genomförs. I den metod Meta beskriver anger användaren tillgängliga råvaror och de tekniska krav som blandningen ska uppfylla. Modellen använder tidigare provresultat för att beräkna hur nya sammansättningar kan prestera.
Beräkningarna bygger på bayesiansk optimering (en matematisk metod för att hitta den bästa lösningen med så få försök som möjligt), där nya mätvärden används för att förbättra prognoserna och styra valet av nästa försök. Det innebär att modellen inte behöver undersöka varje tänkbar kombination av cement, alternativa bindemedel, ballast, vatten och tillsatsmedel.
I Rosemountprojektet blandades och provades föreslagna recept i laboratoriet. Resultaten fördes tillbaka till modellen, som därefter kunde föreslå nya sammansättningar. Materialexperter granskade samtidigt resultaten och justerade bland annat bindemedelsmängd och förhållandet mellan vatten och bindemedel.
Enligt Metas projektredovisning från juli 2025 gav två omgångar av den AI-stödda utvecklingsprocessen, med mindre manuella justeringar, recept med bättre hållfasthet, snabbare hållfasthetsutveckling och lägre beräknad klimatpåverkan än de jämförda standardrecepten med låg klimatpåverkan.
De två omgångarna ska inte förväxlas med två enskilda provblandningar. Forskningsarbetet omfattade betydligt fler laboratorieförsök.
Den amerikanska branschtidningen Engineering News-Record rapporterade 2025 att utvecklingsarbetet nådde fram till ett användbart recept efter 18 fysiska försök, vilket enligt forskaren Nishant Garg var omkring en tiondel av antalet försök i ett konventionellt försöksupplägg. Uppgiften är en jämförelse från projektet, inte en oberoende studie av tidsbesparingen.
Arbetbarheten kontrollerades inför gjutningen
Laboratorieresultaten räckte inte för att betongen skulle kunna användas i datacenterplattan. Blandningen behövde också uppfylla kraven vid transport, utläggning och ytbehandling.
Amrize och Mortenson genomförde därför provgjutningar för att kontrollera arbetbarhet och möjligheten att åstadkomma rätt ytfinish. Efter godkända försök användes receptet i den avgränsade delen av plattan.
För datacenter är ytans planhet och jämnhet särskilt viktig eftersom golven ska bära och ge åtkomst till servrar, kylutrustning och annan teknisk installation. En betongblandning som klarar hållfasthetskraven måste därför även fungera vid den praktiska gjutningen.
Meta uppger att blandningen klarade de tekniska krav som ställdes för tillämpningen. Företaget har senare meddelat att receptet även kvalificerats för användning i ytterligare delar av datacentret.
Över 500 hållfasthetsmätningar bakom forskningsmodellen
I mars 2026 presenterade forskare från University of Illinois och Meta en mer detaljerad forskningsrapport om BOxCrete, en öppet tillgänglig modell för hållfasthetsprognoser och optimering av betongrecept. Rapporten publicerades som en preprint, en preliminär forskningsversion.
Forskningsmaterialet omfattar 123 olika blandningar, varav 69 bruksblandningar och 54 betongblandningar. Totalt innehåller underlaget 533 hållfasthetsmätningar. Betongen provades vid åldrarna 1, 3, 5, 14 och 28 dygn.
Försöksarbetet genomfördes i flera steg. Först utvecklades bruksrecept med varierande bindemedelsmängder, vattenbindemedelstal och andelar alternativa bindemedel. Lovande blandningar fördes därefter över till betong genom justeringar av förhållandet mellan fin och grov ballast.
I en senare försöksfas användes modellen för att föreslå betongrecept med hög tryckhållfasthet och låg beräknad klimatpåverkan. Dessa blandades och provades innan resultaten tillfördes modellens träningsunderlag. De mest lovande recepten justerades sedan ytterligare, bland annat genom förändringar av bindemedelsinnehållet.
I studien fick modellen också prognostisera hållfasthetsutvecklingen för tolv betongblandningar som hade hållits utanför träningen. Kontrollen upprepades med olika uppdelningar av forskningsmaterialet.
Forskarna redovisar ett genomsnittligt R²-värde på 0,94 och ett prognosfel, uttryckt som RMSE, på omkring 4,8 MPa. Resultaten visar hur väl modellen kunde förutsäga hållfastheten inom det undersökta materialunderlaget. De utgör däremot inte en oberoende validering hos andra betongproducenter.
Råvarorna begränsar modellens användning
BOxCrete-modellen som beskrivs i marsrapporten optimerar i första hand tryckhållfasthet och beräknad klimatpåverkan. Arbetbarhet och beständighet ingick inte som optimeringsparametrar i den redovisade studien.
I en separat publicering den 30 mars 2026 uppgav Meta att en vidareutvecklad version av BOxCrete också fått möjlighet att förutsäga betongens sättmått. Det är en utökning jämfört med den funktionalitet som utvärderas i forskningsrapporten.
Metas redovisning skiljer samtidigt mellan modellernas prognoser och de kontroller som krävs för faktisk användning. Laboratorieprovning, provgjutning och tekniskt godkännande ingår fortfarande i processen innan ett nytt recept kan användas i en byggnadsdel.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.