Dags att släppa sargen – ny bok ringar in det gröna ledarskapet
– Det verkar så tekniskt med klimatfrågan, men det är ju mycket känslor inblandade, säger Charlotte Henschel, psykolog och aktuell boken “Klimatledarskap”. (Foto: Ola Kjelbye)
Du är chef för ett medelstort byggbolag i Sverige. Ni har ambitiösa klimatmål och en gedigen värdegrund att luta er mot. På papperet. Ändå händer förvånansvärt lite. Nu ligger det på ditt bord att vända skutan, men var börjar du?
Vi ställde frågan till Charlotte Henschel, legitimerad psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi, aktuell med “Klimatledarskap – hopp, ansvar och handlingskraft”, som hon skrivit tillsammans med Joakim Forsemalm och Gabriela Jones. Ett projekt som tar avstamp i den mänskliga sidan av klimatomställningen, precis där “vår pressade mellanchef” befinner sig.
Gräv där du står
Och det är också där, mitt i den egna verksamheten, som Charlotte Henschel tycker att förändringen ska börja. Vad händer egentligen? Vilka klimatambitioner finns, vad görs redan idag och vad har du själv möjlighet att påverka? Nästa steg blir att testa vad som fungerar, syna resultaten och dra lärdomar inför fortsatt arbete.
Hur stort handlingsutrymmet är beror förstås på var i organisationen du befinner dig. Ju högre upp, desto större möjligheter att fatta beslut och skapa förutsättningar för förändring.
För en mellanchef kan vägen framåt i sin tur handla om att hitta allierade, påverka uppåt och bygga stöd för initiativ som annars riskerar att stanna på idéstadiet. Med det sagt kan också det egna mandatet vara större än man faktiskt tror. Utmaningen är att använda det i en fråga som ställer särskilda krav på ledarskapet.
– Klimatfrågan är speciell att leda i. Den är systemisk, komplex, personlig och akut. När man lägger ihop allt förstår man att det här inte är någon lätt fråga, säger Charlotte Henschel till ByggFramtid.
“Klimatledarskap – hopp, ansvar och handlingskraft”, har Charlotte Henschel skrivit tillsammans med Joakim Forsemalm och Gabriela Jones.
Expertfällan – måste chefen kunna allt?
Med mer än 20 års erfarenhet av ledarskapsutveckling påminner hon samtidigt om att ingen chef kan förväntas sitta på alla svar. Tvärtom kan föreställningen om att en ledare måste behärska hela klimatfrågan göra att många lägger krokben för sig själva.
– Jag tror en missuppfattning är att jag behöver kunna så mycket. Man blir faktiskt rädd för det ibland. För vad händer om någon ställer den här frågan och så har jag inte svar på det? säger hon.
Hon förklarar att grundläggande klimatkunskaper givetvis utgör en viktig grund, men också att expertisen i dag med fördel kan hämtas från andra. Själva ledarskapet behöver däremot utövas av den som har ansvaret.
Samtidigt tror Charlotte Henschel att många underskattar betydelsen av den egna insatsen. När fler börjar agera kan även små förändringar få effekt på systemnivå.
När de goda idéerna fastnar
Här ser hon en särskild utmaning för byggsektorn.
– Det finns en stor desillusionering i branschen, säger hon.
Hon har mött engagerade medarbetare med idéer och förslag som aldrig kommer vidare. I organisationer där ekonomin styr hårt och beslutsmandaten är otydliga kan även goda initiativ få svårt att vinna gehör.
– Det låter fint i de övergripande formuleringarna runt hållbarhet. Men man har inte lyckats få det att genomsyra organisationen, säger hon.
När klimatambitioner ställs mot budgetar och tidplaner gäller det därför att utforska det egna handlingsutrymmet. Exempelvis genom att bygga ett affärscase, hitta någon att samarbeta med, eller genomföra ett pilotprojekt som kan visa värdet av en förändring. Lika viktigt är förstås att lyfta frågorna i ledningsgruppen. Att få fler att se nyttan och prioritera arbetet kan vara avgörande för att komma vidare.
Och tidsperspektivet?
Klimatomställningen kräver långsiktighet, samtidigt som verksamheter behöver kunna följa upp vad som händer här och nu. För Charlotte Henschel är nyckeln att hålla fast vid den övergripande riktningen och samtidigt synliggöra de förändringar som faktiskt sker i verksamheten.
Det kan röra sig om nya principer för hur byggprojekt planeras, vilka frågor som ställs på projektmöten eller hur erfarenheter från lyckade satsningar tas till vara och används i nästa projekt.
Hon lyfter ett exempel från boken där en projektledare vill bredda synen på resultat i vägprojekt. Utöver kostnad per kilometer väg kan exempelvis återställd natur per kilometer då bli ett mått på vad projektet faktiskt åstadkommer.
Poängen är att de värden som följs upp också påverkar hur verksamheten tänker och prioriterar. Även nya arbetssätt och förändrade beteenden kan vara resultat värda att följa upp – långt innan den fulla klimateffekten går att mäta.
– Jag tror att man underskattar möjligheterna att göra någonting, säger hon till ByggFramtid.
Ledarskap är också känslor
Det för oss till den mest mänskliga delen av utmaningen. Klimatfrågan väcker oro, engagemang, motstånd och osäkerhet. Det behöver en ledare kunna bemöta.
– Det verkar så tekniskt med klimatfrågan, men det är ju mycket känslor inblandade, säger Charlotte Henschel.
Hon förklarar att ett gott ledarskap grundar sig på förmågan att lyfta blicken från den egna organisationen. Förstå vad som händer i omvärlden. Våga hantera osäkerhet och engagera människor i en gemensam riktning.
– Det betyder också att jag som ledare behöver träna på att stå i osäkerhet, med förståelse och acceptans för både mina egna och andras känslor, säger hon.
Här kommer än en gång påminnelsen till alla chefer som väntar på att känna sig tillräckligt kunniga, förberedda eller säkra för att börja. Den tekniska expertisen finns att tillgå. Det personliga ansvaret för att få människor att röra sig framåt är däremot ditt och en del av ledarskapet.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.