Formaldehyd: Gammalt bekymmer får nya spelregler
Formaldehyd har en lång historia, från gamla laboratorier till dagens byggmaterial. Nu skärper EU spelreglerna. (Foto: Pixabay)
Gamla fotolabb där fotografisk film framkallades. Anatomiska samlingar med konserverade organ i glasburkar. En svunnen tid. Lite mystik. Kanske också en smula obehag. Här någonstans kanske det ringer en klocka?
Formaldehyd har faktiskt använts i båda sammanhangen.
Inom byggbranschen väcker ämnet andra minnen. Under 1970-talet uppmärksammades problem med inomhusluften i nybyggda svenska förskolor. En av de bidragande faktorerna var spånskivor med formaldehydhaltiga lim. Besvären, som bland annat omfattade irriterade ögon, hudutslag och huvudvärk, fick namnet dagissjukan. Det beskrivs i en statlig utredning från 2018, som blickar tillbaka på byggmaterialens påverkan på inomhusmiljön.
Ett halvt sekel senare är formaldehyd åter på tapeten. Sedan den 6 augusti i år gäller skärpta EU-gemensamma gränsvärden genom kemikalieförordningen REACH.
Här drar EU åt skruvarna
Formaldehyd är en flyktig gas som bland annat förekommer i hartser och lim i träbaserade produkter, men också i färger, lacker och ytbeläggningar. Ämnet kan avges från materialens ytor. Som allra mest när produkterna är nya.
Det är också här hälsoriskerna kommer in i bilden. Formaldehyd är klassat som cancerframkallande och kan även orsaka irritation i ögon och luftvägar.
I en artikel från forskningsinstitutet RISE redogör två av institutets kemister för de skärpta EU-kraven och vad förändringen innebär för tillverkare och leverantörer.
– Den här förändringen genomförs för vår hälsas skull, säger Björn Nguyen, kemist och projektledare inom kemisk produktsäkerhet på RISE, i institutets artikel.
De nya gränsvärdena anger hur mycket formaldehyd som får avges till luften. För möbler och träbaserade varor ligger gränsen på 0,062 mg/m³, medan 0,080 mg/m³ gäller för andra varor, däribland byggmaterial och plastprodukter.
För träbaserade skivor innebär förändringen en halvering jämfört med det tidigare svenska gränsvärdet på 0,124 mg/m³. Den så kallade E1-klassningen är därmed inte längre någon garanti för att produkten klarar lagkraven.
Gamla lager slipper inte undan
För tillverkare, importörer och andra aktörer som släpper ut produkter på EU-marknaden innebär de skärpta gränsvärdena också ett ansvar att säkerställa att material och färdiga varor uppfyller kraven. Det räcker alltså inte att hänvisa till tidigare godkännanden.
Enligt Kemikalieinspektionen, som också ansvarar för tillsynen av regelverket i Sverige, får produkter som överskrider gränsvärdena inte längre säljas, även om de köpts in innan reglerna började tillämpas. Vissa undantag finns, bland annat för varor som uteslutande är avsedda för utomhusbruk.
RISE framhåller också att det är den färdiga produktens utsläpp som måste uppfylla kraven. Provningsrapporter och intyg från underleverantörer kan användas som underlag, men i vissa fall kan ytterligare tester behövas.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.