Forskaren: Så kan rättvisa stå i vägen för effektiv klimatpolitik

Vem fick egentligen den största glassbiten? Vems tur är det att trycka på hissknappen? Varför blev jag snuvad på chefspositionen? Känslan av rättvisa, eller det rakt motsatta, följer oss genom livet och nästlar sig in i allt. Inte sällan i ett försök att försvara egenintressen eller höja insatserna.

Att rättvisa spelar en central roll i debatten om allt från drivmedelspriser och energiskatter till investeringar i kollektivtrafik och grön infrastruktur är därför knappast kontroversiellt. Den svårare frågan är kanske var gränsen går. Hur väger man egentligen effektiv klimatpolitik mot människors upplevelse av rättvisa?

Vi frågade nationalekonomen Olof Johansson-Stenman, som nyligen utsetts till innehavare av Torsten Söderbergs forskningsprofessur vid Handelshögskolan i Göteborg. Under de kommande tre åren ska han undersöka hur miljöpolitik, skatter och utbildningssatsningar kan utformas för att möta ojämlikhet på ett mer träffsäkert sätt.

Enligt Johansson-Stenman kretsar klimatpolitik inte enbart kring att hitta de mest effektiva styrmedlen för att minska utsläppen. Lika viktigt är att förstå hur olika grupper påverkas av omställningen och hur argument om rättvisa används i den politiska debatten.

Men finns det en risk att strävan efter rättvisa i miljöpolitiken i själva verket leder till mindre effektiv klimatpolitik?

– Ja, det finns definitivt en sådan risk, och också en relaterad risk att rättvisa används som ett argument även när det egentligen handlar om ett förtäckt egenintresse, säger Olof Johansson-Stenman till ByggFramtid. 

Han menar att diskussionen som regel fastnar i enskilda åtgärder i stället för att se till helheten.

– Rent allmänt skulle jag säga att man måste se på rättvise- och fördelningsfrågor sammantaget. Argumentet att vi till exempel inte kan ha höga bränslepriser då det drabbar folk på landsbygden som inte har några alternativ tycker jag är problematiskt. I stället bör vi tänka i termer av hur vi kan genomföra andra kompletterande åtgärder som gynnar människor på landsbygden, säger han. 

Samtidigt är upplevelsen av rättvisa en förutsättning för att klimatpolitiken ska vinna acceptans, vilket enligt Johansson-Stenman visat sig på många håll internationellt. Av det skälet efterlyser han ett bredare perspektiv på politiska reformer där miljöpolitik, skattepolitik och utbildningspolitik betraktas som delar av samma helhet.

– Framförallt att man bör beakta reformerna simultant, och inte minst analysera olika slags politik som var och en har stora fördelningseffekter tillsammans, för att undvika suboptimeringar, säger han. 

I grunden kretsar forskningen kring hur samhället kan möta flera stora utmaningar samtidigt. När Johansson-Stenman blickar framåt är han därför försiktig med att lova några direkta politiska effekter.

– Det är nog trots allt förmätet att tro att ett enskilt forskningsprojekt kommer att ha mycket stora effekter för praktisk politik, som ju drivs av olika logiker, vilket inte minst blir uppenbart i valrörelsetider.

Med det sagt hoppas han att forskningen kan bidra till den bredare samhällsdebatten.

– Om det är något så är det ändå en större förståelse för att man i ökande grad behöver analysera centrala samhällsutmaningar som klimatfrågan, utbildningsfrågor, fördelningsfrågor, kriminalpolitik och skattepolitik tillsammans.

Blickar vi framåt mot höstens val är det perspektivet särskilt relevant. Enligt SCB:s senaste partisympatiundersökning uppger omkring var femte väljare att de inte vet vilket parti de skulle rösta på om det vore val i dag.

Som ByggFramtid tidigare rapporterat uppstår det även ett glapp mellan klimatambitioner och faktiskt agerande när svensken står vid valurnan. 

När väljarna väger olika alternativ mot varandra kommer frågor om klimatpolitikens kostnader, legitimitet och rättvisa likväl att spela en viktig roll. Förutsättningarna för omställningen skapas genom teknik, investeringar och politiska beslut, men också genom människors uppfattning om vad som är rättvist.

Vill du läsa mer om bygg och politik? Ta del av våra tidigare artiklar i serien inför valet här:

• Med miljarderna på plats: Oenigheten om infrastrukturen tar nya vägar
• Pengarna rullar in – projekten bromsar: Experterna om valfrågan som borde ha högsta prio
• Trafikverket om infrastrukturen, tempot och modellen som delar på risken
• Tre snabba om de som inte ryms på bostadsmarknaden
• Experterna om bostadsbristen: Ingen vill ha social housing – men alla ser sprickorna