
Den låga materialåtervinningen – under fem procent – beror på flera faktorer, bland annat svårigheter att separera plast från andra material samt brist på spårbarhet och kvalitet i avfallet. Det mesta går istället till energiutvinning. Enligt rapporten brändes cirka 198 000 ton plast från byggprodukter i svenska förbränningsanläggningar under 2023.
– Vi använder plast till det mesta i vår vardag, det är ett bra material på många sätt, men eftersom det också har stor klimat- och miljöpåverkan är det viktigt att mer plast cirkuleras och återvinns, säger Maria Ahlm, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Totalt sattes cirka 1,1 miljoner ton plastråvara på den svenska marknaden under året – en minskning från 2020. Efter förpackningar är byggbranschen det största användningsområdet för plast.
Hanna Ljungkvist Nordin, projektledare på Profu, påpekar att plastens låga kostnad också spelar in:
– Jämfört med många andra material är plast billigt, vilket minskar de ekonomiska incitamenten för att cirkulera den.
I rapporten lyfts även hinder för ökad återvinning, såsom dålig utsortering, komplex produktdesign och osäkerhet kring innehållet i plasten. Den senare faktorn gör att avfall ofta bränns i stället för att materialåtervinnas, av försiktighetsskäl.
Naturvårdsverket hoppas nu att ny lagstiftning ska öka efterfrågan på återvunnen plast, även i byggprodukter. I dag finns redan kvotkrav på återvunnet material i vissa produktgrupper som förpackningar och fordon.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.