I FOKUS JUST NU

FLER ARTIKLAR arrow
AI ökar produktiviteten på arkitektkontor, men förbättrar sällan gestaltningen. RIBA:s rapport 2026 visar effekter på kvalitet och lönsamhet.

AI uppges öka produktiviteten men få ser bättre gestaltning

Bilden är AI-genererad.

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson var chefredaktör för Tidskriften Betong 2004–2021, under en period då tidningen vann Årets Facktidskrift och prisades i både Publishingpriset och Svenska Designpriset. Betonggalan nominerades tre gånger till Årets Tidskriftsevent. Han har dessutom tilldelats Olle Engkvist-medaljen. Han har också varit sportjournalist, informationschef, utbildat sig till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmen är att en dag göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

73 procent av de AI-användande deltagarna i den brittiska arkitektorganisationen RIBA:s undersökning uppger att tekniken har förbättrat kontorets produktivitet. Bara 17 procent anser att gestaltningen blivit bättre. Samtidigt finns en oro för hur yngre arkitekter ska få sin yrkeserfarenhet när fler arbetsuppgifter kan automatiseras.

AI-användningen ökar snabbt på brittiska arkitektkontor. Enligt Royal Institute of British Architects (RIBA) använder 74 procent av de svarande arkitektkontoren AI i åtminstone en del av sina projekt. Året innan var motsvarande andel 59 procent och 2024 låg den på 41 procent.

Men den ökade användningen har inte följts av motsvarande förbättringar i den upplevda gestaltningskvaliteten.

Bland dem som använder AI uppger 73 procent att tekniken har förbättrat kontorets produktivitet. Ytterligare 25 procent ser ingen förändring, medan 2 procent anser att produktiviteten försämrats.

När deltagarna i stället får ta ställning till påståendet att deras gestaltning blivit bättre med AI instämmer endast 17 procent. Hela 42 procent håller inte med, medan 41 procent varken instämmer eller tar avstånd.

Betydligt färre ser förbättringar i det som byggnaderna faktiskt ska åstadkomma.

Skillnad mellan arbetsprocess och slutresultat

38 procent anser att AI har gett dem bättre möjligheter att optimera gestaltningslösningar. Lika många uppger att tekniken gör det möjligt att fatta gestaltningsbeslut tidigare i projektprocessen.

Betydligt färre ser förbättringar i det som byggnaderna faktiskt ska åstadkomma.

På frågan om AI har förbättrat resultaten för byggnadernas användare eller det omgivande samhället instämmer 26 procent. Nästan lika många, 29 procent, håller inte med och 44 procent är neutrala.

AI används till mer än visualisering

Enligt rapporten är visualisering i tidiga gestaltningsskeden fortfarande det vanligaste användningsområdet. Det förekommer hos 56 procent av de svarande som använder AI.

Samtidigt har tekniken fått en bredare användning. 40 procent använder AI för kontroll mot regelverk och standarder, 32 procent för kontorsadministration och 24 procent för beskrivningar eller teknisk projektering.

RIBA betonar därför behovet av professionell granskning när AI används i projekteringen. Organisationen framhåller särskilt att ansvaret för kritiska beslut måste ligga hos personer med rätt kompetens och yrkesmässigt omdöme.

61 procent av deltagarna bedömer att AI kommer att göra det svårare för personer i början av karriären att tillägna sig nödvändiga kunskaper och erfarenheter.

 

Effektivisering kan förändra arkitekternas utbildning

Rapporten visar också att den ökade produktiviteten väcker frågor om hur nya arkitekter ska få sin yrkeserfarenhet.

61 procent av deltagarna bedömer att AI kommer att göra det svårare för personer i början av karriären att tillägna sig nödvändiga kunskaper och erfarenheter.

Oron gäller bland annat att arbetsuppgifter som tidigare utförts av juniora medarbetare kan automatiseras. Därmed riskerar också tillfällen att lära sig projektering genom praktiskt arbete att minska.

Samtidigt tror 59 procent att AI kommer att leda till personalminskningar inom arkitektbranschen. RIBA konstaterar dock att det ännu saknas tydliga belägg för att AI redan har orsakat omfattande personalneddragningar i sektorn.

Av dem som bedömt avkastningen på sina AI-investeringar uppger 57 procent att den varit positiv.

Produktiviteten ger inte hela bilden av lönsamheten

RIBA har även undersökt hur AI påverkar arkitektkontorens ekonomi.

Av dem som bedömt avkastningen på sina AI-investeringar uppger 57 procent att den varit positiv. För 41 procent har investeringarna varit kostnadsneutrala, medan 2 procent redovisar negativ avkastning.

Resultatet behöver skiljas från produktivitetssiffrorna. Att fler arbetsuppgifter kan utföras på kortare tid innebär inte automatiskt att kontoret kan ta mer betalt eller att den ekonomiska vinsten motsvarar tidsbesparingen.

RIBA:s tredje AI-undersökning bygger på svar från drygt 1 100 personer under mars och april 2026. I rapporten för 2025 var 34 procent av de dåvarande AI-användarna positiva till påståendet att tekniken effektiviserade deras gestaltningsprocesser. Lika stor andel var negativa.

RIBA avser under 2026 att ta fram kompletterande vägledning om AI-användning kopplad till organisationens etablerade projekteringsmodell, RIBA Plan of Work, samt en policy för ansvarsfull användning av tekniken i arkitektverksamhet.

Källa: RIBA AI Report 2026 – hela undersökningen (PDF)

Läs mer