
Bilden är AI-genererad.
AI-användningen ökar snabbt på brittiska arkitektkontor. Enligt Royal Institute of British Architects (RIBA) använder 74 procent av de svarande arkitektkontoren AI i åtminstone en del av sina projekt. Året innan var motsvarande andel 59 procent och 2024 låg den på 41 procent.
Men den ökade användningen har inte följts av motsvarande förbättringar i den upplevda gestaltningskvaliteten.
Bland dem som använder AI uppger 73 procent att tekniken har förbättrat kontorets produktivitet. Ytterligare 25 procent ser ingen förändring, medan 2 procent anser att produktiviteten försämrats.
När deltagarna i stället får ta ställning till påståendet att deras gestaltning blivit bättre med AI instämmer endast 17 procent. Hela 42 procent håller inte med, medan 41 procent varken instämmer eller tar avstånd.
Betydligt färre ser förbättringar i det som byggnaderna faktiskt ska åstadkomma.
38 procent anser att AI har gett dem bättre möjligheter att optimera gestaltningslösningar. Lika många uppger att tekniken gör det möjligt att fatta gestaltningsbeslut tidigare i projektprocessen.
Betydligt färre ser förbättringar i det som byggnaderna faktiskt ska åstadkomma.
På frågan om AI har förbättrat resultaten för byggnadernas användare eller det omgivande samhället instämmer 26 procent. Nästan lika många, 29 procent, håller inte med och 44 procent är neutrala.
Enligt rapporten är visualisering i tidiga gestaltningsskeden fortfarande det vanligaste användningsområdet. Det förekommer hos 56 procent av de svarande som använder AI.
Samtidigt har tekniken fått en bredare användning. 40 procent använder AI för kontroll mot regelverk och standarder, 32 procent för kontorsadministration och 24 procent för beskrivningar eller teknisk projektering.
RIBA betonar därför behovet av professionell granskning när AI används i projekteringen. Organisationen framhåller särskilt att ansvaret för kritiska beslut måste ligga hos personer med rätt kompetens och yrkesmässigt omdöme.
61 procent av deltagarna bedömer att AI kommer att göra det svårare för personer i början av karriären att tillägna sig nödvändiga kunskaper och erfarenheter.
Rapporten visar också att den ökade produktiviteten väcker frågor om hur nya arkitekter ska få sin yrkeserfarenhet.
61 procent av deltagarna bedömer att AI kommer att göra det svårare för personer i början av karriären att tillägna sig nödvändiga kunskaper och erfarenheter.
Oron gäller bland annat att arbetsuppgifter som tidigare utförts av juniora medarbetare kan automatiseras. Därmed riskerar också tillfällen att lära sig projektering genom praktiskt arbete att minska.
Samtidigt tror 59 procent att AI kommer att leda till personalminskningar inom arkitektbranschen. RIBA konstaterar dock att det ännu saknas tydliga belägg för att AI redan har orsakat omfattande personalneddragningar i sektorn.
Av dem som bedömt avkastningen på sina AI-investeringar uppger 57 procent att den varit positiv.
RIBA har även undersökt hur AI påverkar arkitektkontorens ekonomi.
Av dem som bedömt avkastningen på sina AI-investeringar uppger 57 procent att den varit positiv. För 41 procent har investeringarna varit kostnadsneutrala, medan 2 procent redovisar negativ avkastning.
Resultatet behöver skiljas från produktivitetssiffrorna. Att fler arbetsuppgifter kan utföras på kortare tid innebär inte automatiskt att kontoret kan ta mer betalt eller att den ekonomiska vinsten motsvarar tidsbesparingen.
RIBA:s tredje AI-undersökning bygger på svar från drygt 1 100 personer under mars och april 2026. I rapporten för 2025 var 34 procent av de dåvarande AI-användarna positiva till påståendet att tekniken effektiviserade deras gestaltningsprocesser. Lika stor andel var negativa.
RIBA avser under 2026 att ta fram kompletterande vägledning om AI-användning kopplad till organisationens etablerade projekteringsmodell, RIBA Plan of Work, samt en policy för ansvarsfull användning av tekniken i arkitektverksamhet.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.