
Att blicka in i framtiden är att våga syna både potential och brister. Den här veckan tog vi därför hjälp av en framtidsspanare. (Foto: Pixabay)
När vi talar om stadsutveckling utgår vi som regel från dagens behov, och det är väl rimligt. Men vad händer om framtidens största krav inte är hållbarhet eller teknik, utan förmågan att ställa om? I veckans “Tre snabba om” målar framtidsspanaren Nicklas Hermansson upp en bild av flexibla och modulära hamnkvarter och drar paralleller till klassiker som Transformers och Kalle Ankas husvagnssemester.
Därför spelar det roll
Samhällsbyggandet har historiskt premierat det beständiga och resonerat i termer av decennier. Problemet är att klimat, teknik och människors beteenden nu förändras snabbare än så.
Om Hermansson har rätt kan morgondagens mest hållbara investering vara den som enklast går att göra om. Då är faktiskt inte Transformers så dumt.
Byggsektorn har länge diskuterat produktivitet, även om oenigheten kring vidden av problemet varierat. Nu uppskattar en ny rapport att branschen varje år går miste om miljardvärden genom informationsförluster, dubbelarbete och bristande kunskapsöverföring. Samtidigt lyfts AI fram som en lösning.
Därför spelar det roll:
För den samvetsgranne känns det alltid fint att intala sig att produktivitet bygger på högre tempo. Ibland kan det räcka att sluta göra samma arbete två gånger.
När stora värden går förlorade mellan projektering, produktion och förvaltning kan därför nästa stora effektivitetslyft lika gärna flytta fokus från antalet arbetstimmar och istället titta närmare på informationsflödena. Om rapportens slutsatser stämmer kan det ju vara här några av byggsektorns framtida produktivitetsvinster väntar.
Förra veckan diskuterade vi varför stora infrastrukturprojekt blir så dyra och tar längre tid än planerat. När Trafikverket nu ger sin bild av utmaningen skiftar fokus istället till hur projekten organiseras, finansieras och genomförs. Samtidigt lyfts OPS och andra samverkansmodeller fram som möjliga verktyg för att öka såväl effektivitet som innovationskraft.
Därför spelar det roll
Debatten om infrastruktur kretsar gärna kring mycket pengar som ska satsas. Minst lika viktig är frågan om hur de används.
När investeringsbehoven växer och kapaciteten pressas borde framtidens konkurrensfördel bygga lika mycket på genomförande som budget. Då kan verktygslådan behöva bytas ut.
“I have not failed. I’ve just found 10,000 ways that won’t work.”
– Thomas Edison, amerikansk uppfinnare och industrimagnat (1847–1931)
Nästa vecka riktar vi blicken mot bostadspolitiken. I ljuset av demografi och sjunkande födelsetal kan en lösning på bostadsbristen kännas långt borta. Vad säger Boverket och forskningen? Det vill vi såklart försöka bena ut.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.