Byggbranschens akilleshäl – bara fem procent mäter sig mot andra
Att mäta är en sak. Att veta hur man står sig mot andra en annan. Enligt en internationell undersökning från RICS använder endast fem procent av de tillfrågade i Europa och Storbritannien externa jämförelsetal för produktivitet. (Foto: Pixabay)
Oktober. Igen. Ett ypperligt tillfälle att syna byggbranschens produktivitet. Att mäta sin egen prestation är emellertid en sak. Att veta hur man står sig mot andra en annan. En jämförelse som tycks vara byggbranschens akilleshäl.
I Construction Productivity Report 2026 har Royal Institution of Chartered Surveyors, RICS, samlat svar från närmare 3 000 yrkesverksamma inom byggsektorn i fem regioner. Resultatet talar sitt tydliga språk: I Europa och Storbritannien uppger endast fem procent av de tillfrågade att deras företag använder externa branschnyckeltal för att jämföra produktiviteten. Det visar enligt RICS på att branschens olika definitioner och mätmetoder försvårar jämförelser och därmed möjligheten att identifiera vad som kan förbättras.
En annan intressant omständighet i rapporten är branschens syn på vad som driver produktivitet. Här väcker digitalisering och automatisering av förklarliga skäl stora förhoppningar. Ändå är det kompetensen som hamnar i topp.
I Europa uppger 56 procent av de tillfrågade att tillgången till kvalificerad arbetskraft har stor påverkan på produktiviteten. Kompetensutveckling rankas dessutom generellt högre än teknikbaserade åtgärder som en väg till förbättrade resultat. Även planering, samordning och arbetsledning lyfts fram som betydelsefulla faktorer.
Hur resurserna används tycks alltså spela en minst lika viktig roll som vilka resurser som finns tillgängliga. I Sverige har frågan också fått en rejäl prislapp.
I en tidigare artikel på ByggFramtid uppmärksammade vi en rapport från Newground Alliance och Brickanta, där byggsektorns årliga produktivitetsgap uppskattades till 164 miljarder kronor. En beräkning som utgår från ett jämförelsescenario med övriga marknadsekonomin.
Samtidigt visade vår genomgång att bilden är omdiskuterad. Byggföretagen har till exempel hänvisat till en analys från SNS som pekar på att produktiviteten i byggsektorn ökade med 62 procent mellan 1998 och 2021. Tidigare har vi också rapporterat om Innovationsföretagens beräkningar, enligt vilka förbättrad produktivitet skulle kunna frigöra upp till 225 miljarder kronor inom planerade svenska infrastruktursatsningar under tolv år.
Olika beräkningar, skilda utgångspunkter och tidsperspektiv, som likväl kokar ned till vad vi egentligen jämför med när vi talar om produktivitet?
Det finns även en risk med att mäta för mätandets skull, vilket vi tidigare diskuterat iStudio ByggFramtid. Då med fokus på hur ökad rapportering och administration kan flytta platsledningens uppmärksamhet från produktionen. Niklas Anell, operativ chef på H2, lyfte då vikten av närvarande ledarskap och korta beslutsvägar. Tid framför skärmen kan också bli en kostnad.
När nästa års budget ska spikas finns det därför anledning att grunna på vilka mätningar som faktiskt gör nytta. Snart är det oktober. Igen.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.