Cemvision får klartecken för EU-stöd till cementfabrik i Lettland
Cemvisions planerade fabrik är ett av de 77 industriprojekt som EU-kommissionen den 19 oktober valt ut för stöd ur Innovationsfonden. Den sammanlagda finansieringen i utlysningen uppgår till 3,4 miljarder euro. Stödet finansieras med intäkter från EU handel med utsläppsrätter.
För Cemvision innebär beslutet möjlighet till ett bidrag på motsvarande cirka 300 miljoner kronor. Något slutligt bidragsavtal har ännu inte undertecknats. Bolaget ska nu förhandla med EU genomförandeorgan CINEA och räknar med att avtalet kan vara klart mellan november 2026 och mars 2027.
Enligt EU-kommissionen valdes de 77 projekten ut bland 358 ansökningar. De utvalda projekten finns i 23 länder.
Cemvision anger i sitt pressmeddelande inte var i Lettland fabriken ska byggas. Men handlingar hos Lettlands energi- och miljömyndighet visar att projektet är lokaliserat till Ventspils vid Östersjökusten.
Där planeras en anläggning under projektnamnet Re-ment, med en årlig produktionskapacitet på upp till 500 000 ton cementbaserat bindemedel. Projektbolaget är SIA Project Taal.
Enligt miljömyndighetens handlingar ska tillverkningen ske på fastigheten Sarkanmuižas dambis 25. Anläggningen ska bland annat innehålla råvarulager under tak, slutna kvarnsystem, silor, laboratorier och utrustning för lastning av färdig produkt.
Den lettiska myndigheten beslutade den 16 juni 2026 att projektet omfattas av krav på miljökonsekvensbedömning. Det innebär att miljöprövningen är en del av den fortsatta etableringsprocessen.
Cemvision anger på sin webbplats att den första industriella fabriken ska tas i drift 2028.
Det som skiljer Cemvisions teknik från traditionell cementproduktion är framför allt användningen av industriella restmaterial i stället för nybruten kalksten och konventionell klinkerbränning.
Därmed uppsakttar man att anläggningen kan undvika sammanlagt 3,1 miljoner ton koldioxidutsläpp under sina första tio år i drift, jämfört med konventionell cementproduktion.
Utslaget över perioden motsvarar det cirka 310 000 ton koldioxid per år. Om fabriken samtidigt producerar vid sin maximala kapacitet på 500 000 ton årligen motsvarar den beräknade utsläppsminskningen omkring 620 kilo koldioxid per ton producerat bindemedel.
Beräkningen gäller alltså undvikna utsläpp i förhållande till en jämförelseprodukt, inte att tillverkningen skulle vara helt utsläppsfri.
För att fastställa den faktiska klimatnyttan behöver utsläppen från den färdiga produkten jämföras med motsvarande värden för traditionella cementprodukter. Sådana jämförelser görs normalt genom livscykelanalyser och miljövarudeklarationer, EPD.
EU-bidraget är inte det första större offentligt stödda finansieringsbeslutet för Cemvisions industrialisering. Den 30 juli 2026 undertecknades finansieringsavtal genom Europeiska investeringsbanken, EIB, på sammanlagt 40 miljoner euro för Cemvisions verksamhet i Lettland, Sverige och Polen.
Enligt bankens projektdokumentation fördelas finansieringen med 28,8 miljoner euro till Lettland, 10 miljoner euro till Sverige och 1,2 miljoner euro till Polen. Den totala kostnaden för det finansierade projektpaketet anges till omkring 81 miljoner euro.
Finansieringen omfattar fabriken i Lettland, nya pilot- och forskningsanläggningar i Sverige samt fortsatt forskning och produktutveckling, bland annat i Kraków.
Samtidigt pågår ytterligare ett stort cementprojekt i Lettland, men med en annan teknisk inriktning. Cementtillverkaren Schwenk Latvia planerar att investera mer än 500 miljoner euro i koldioxidavskiljning vid sin fabrik i Brocēni.
Målet är att fånga in koldioxid från den befintliga cementproduktionen och därmed minska anläggningens utsläpp med omkring 800 000 ton per år. Projektet har fått status som strategiskt projekt enligt EU förordning om nettonollindustrin, och den planerade utbyggnaden ska enligt den lettiska investeringsmyndigheten färdigställas till 2032.
Cemvisions nästa steg är att slutföra bidragsavtalet med CINEA och fortsätta förberedelserna för etableringen i Ventspils. Bolaget uppger att fabriken ska bli dess första anläggning i kommersiell skala. Enligt den tidplan som redovisas på företagets webbplats är driftsättningen planerad till 2028.
Miljöprövningen, tillgången på råvaror och färdigställandet av finansieringen är delar av arbetet som återstår innan fabriken kan tas i drift.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.