Tre snabba om neurodesign: När miljön flyttar in i hjärnan
Maria Tunberg, chef inom strategisk forskning och affärsutveckling på RISE, ser hur hjärnhälsa blir en allt tydligare fråga inom samhällsbyggnad. (Foto: Evelina Carborn)
Stressad varje gång du kliver över tröskeln till kontoret? Det skulle kunna vara the name of the game, såvida man inte börjar fundera på vad som egentligen kom först, stressen eller miljön omkring dig?
Det är nämligen inte enbart arbetsdagen i sig som spelar in i det berömda ekorrhjulet. Även ljus, ljud, grönska och hur rummet omkring dig är utformat påverkar stress, återhämtning och koncentration. Inom neurodesign försöker man kartlägga de effekterna och omsätta kunskapen i hur vi planerar och bygger.
Maria Tunberg, chef inom strategisk forskning och affärsutveckling på RISE, deltog nyligen vid Global Brain Economy Summit och Brain Days i New York. Där såg hon hur den byggda miljön fick en allt tydligare plats i diskussionen om framtidens hjärnhälsa.
1. Du beskriver att synen på hjärnhälsa håller på att förändras. På vilket sätt märktes det under Global Brain Economy Summit och Brain Days i New York?
– Det som slog mig var att samtalet om hjärnhälsa har breddats. Tidigare har fokus ofta legat på vård och behandling, men i New York pratade man lika mycket om hur vi skapar förutsättningar som stärker hjärnhälsan i vardagen.
Den byggda miljön fick samtidigt en tydlig plats i diskussionen. Hur städer, arbetsplatser, skolor och offentliga miljöer utformas lyftes som en del av arbetet med att främja välbefinnande, kognitiv funktion och människors möjligheter att bidra och utvecklas.
För mig var det ett viktigt tecken på att hjärnhälsa alltmer ses som en strategisk samhällsfråga, där arkitektur, stadsutveckling och samhällsplanering har en viktig roll att spela, säger hon till ByggFramtid.
2. Vi vet att den byggda miljön påverkar hur vi mår, tänker och lär oss. Var finns de största kunskapsluckorna i dag?
– Den största kunskapsluckan handlar egentligen inte om huruvida den byggda miljön påverkar oss, utan om hur stor påverkan är över tid.
Kunskapen om hur exempelvis ljud, ljus, naturinslag, rumslig utformning och möjligheter till återhämtning påverkar välbefinnande och kognitiva funktioner har vuxit. Däremot finns fortfarande luckor kring de långsiktiga effekterna av att leva, arbeta och studera i olika typer av miljöer.
Vi behöver också bättre förstå vilka miljöfaktorer som har störst betydelse, hur de samverkar och hur effekterna kan mätas på ett jämförbart sätt. Vilken betydelse har till exempel dagsljus, grönska eller ljudmiljö för koncentration, lärande och återhämtning över tid? Och vilka investeringar ger störst effekt?
Enligt Maria Tunberg ligger en viktig utveckling i möjligheten att gå från konstaterad påverkan till att också mäta den.
– Det ger helt nya möjligheter att följa upp, jämföra och utveckla miljöer utifrån hur de påverkar människors välbefinnande och kognitiva funktioner. På så sätt kan kunskapen användas mer systematiskt som underlag för beslut inom planering, byggande och samhällsutveckling, säger hon till ByggFramtid.
3. Hur kan kunskapen om neurodesign omsättas i praktiken inom samhällsbyggandet?
– Genom att kunskap om hur människor upplever och påverkas av sin omgivning integreras i planering, design och förvaltning av den byggda miljön.
En viktig utgångspunkt är, enligt Maria Tunberg, att den byggda miljön aldrig är neutral. Miljöer kan bidra till trygghet, fokus och återhämtning, men också skapa stress, trötthet och kognitiv belastning.
– Därför behöver förståelsen för hur människor påverkas av sin omgivning finnas med redan från början när vi planerar och utformar våra miljöer.
Hon beskriver neurodesign som ett komplement till den kunskap som redan finns inom samhällsbyggnadssektorn.
– Neurodesign tillför nya perspektiv och ny evidens om hur människor påverkas av sina miljöer. Tillsammans med den kunskap som redan finns inom samhällsbyggnadssektorn kan det hjälpa oss att skapa miljöer som inte bara är hållbara och funktionella, utan också stödjer mänsklig utveckling och potential, säger hon.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.