
Klara Granheimer, doktorand i byggproduktion och byggteknik vid Luleå tekniska universitet.
Hur skapas verklig innovation i offentliga byggprojekt? Det är frågan Klara Granheimer, doktorand i byggproduktion och byggteknik vid Luleå tekniska universitet, har fördjupat sig i. I en ny avhandling konstaterar hon att viljan att tänka nytt ofta kolliderar med traditionella styrmodeller och ett starkt fokus på kontroll.

Klara Granheimer, doktorand i byggproduktion och byggteknik vid Luleå tekniska universitet.
Innovation kan inte bara vara något man testar i ett enskilt projekt – det måste främjas genom hela styrningen.
– Innovation kan inte bara vara något man testar i ett enskilt projekt – det måste främjas genom hela styrningen, säger Klara Granheimer.
Forskningen har analyserat två pilotprojekt hos Trafikverket som syftat till att driva på hållbar omställning genom nytänk. Trots höga ambitioner visade det sig att arbetssätten ofta följde gamla mönster: standardiserade upphandlingar, linjär projektstruktur och stark detaljstyrning.
– Man vill gärna främja innovation, men samtidigt reducera komplexitet och i detalj styra konsulternas arbete – det blir svårt att få till verklig förändring då, säger hon.
Granheimer pekar på att innovation inte kan hanteras som ett isolerat inslag, utan måste få ta plats i hela ekosystemet av beslut, upphandling, kultur och projektledning. Det behövs ett gemensamt styrsystem där man vågar ge utrymme för lärande, osäkerhet och gemensam utforskning.
Och det gäller inte bara Trafikverket.
– Vi behöver förstå innovation som en process som kräver både forskande och involvering – det är inget man bara beställer fram, säger Klara Granheimer.
Avhandlingen riktar sig till hela samhällsbyggarsektorn: kommuner, regioner, entreprenörer och teknikkonsulter. För att nå klimatmålen och skapa framtidens hållbara byggande behöver hela sektorn tänka om – inte bara i ambition, utan i arbetssätt.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.